En reklamskylt i Transnistrien med texten ”Vi minns: Vi är inte Moldavien! För enande med Ryssland!” Foto: TT ARKIV.

Spänt i prorysk utbrytarrepublik

Uppdaterad
Publicerad

Kriget mot proryska separatister i östra Ukraina sänder svallvågor till Transnistrien, en moldavisk utbrytarrepublik med mestadels rysk och ukrainsk befolkning.

Torgny Hinnemo är journalist och expert på forna Sovjetrepubliker. Han har rest mycket i bland annat Transnistrien.

– Det är panikstämning som skruvas upp mer och mer. När jag pratar med människor så märker jag att de är rädda, säger han till SVT Nyheter.

Krimkonflikten

Vad är de rädda för?

– De är rädda för en kraftigt försämrad ekonomi och någon form av våldsamheter som påminner om östra Ukraina.

Mobiliserar

Transnistrien är ungefär lika stort som Närke och har mestadels rysk och ukrainsk befolkning. Ingen nation har erkänt Transnistrien som ett eget land, men regionen är i hög grad beroende av stöd från Ryssland.

– Tidigare har Transnistrien fått subventioner från Ryssland för pensioner och uppvärmning men Ryssland har meddelat att de inte kan ge stöd i samma omfattning. Det har väl att göra med att Ryssland också har dålig ekonomi just nu, säger Torgny Hinnemo.

Transnistriens president, Jevgenij Sjevtjuk, meddelade nyligen i ett officiellt dekret att alla män mellan 18-27 år ska mobiliseras till militärtjänstgöring. Torgny Hinnemo tolkar det som ett försök att förmå Ryssland att återställa subventionerna.

– Då måste man levera något politiskt till Ryssland och då leverar man detta för att bidra till att höja den politiska temperaturen mot väst.

Nära band till Ryssland

Transnistrien har nära band till Ryssland och den separatistiska ledningen har följt utvecklingen i Ukraina med stigande oro.

I maj skrev 137 transnistriska organisationer under ett brev till Ryssland president Vladimir Putin. I brevet bad de Putin att skydda republiken om en nödsituation skulle uppstå.

I maj sade Ukraina också upp ett avtal som tillåtit rysk militär att flyga över ukrainskt territorium för att ta sig till och från Transnistrien.

Det har väckt irritation i Moskva, som nu måste använda flygplatsen i Moldaviens huvudstad Chisinau. Men den kontrolleras av Moldavien och ryska soldater som kommit den vägen har flera gånger stoppats. Ryssland har drygt 1000 soldater stationerade i Transnistrien.

I juni sade Rysslands vice premiärminister Dmitrij Rogozin, när han talade inför det ryska parlamentets underhus duman, att han vill kunna dela ut ryska pass till alla invånare i Transnistrien, födda efter 1991. Ryska pass delades också ut innan Ryssland annekterade Krimhalvön. Men Torgny Hinnemo ser Rogozins utspel som en ren provokation och tror inte att Ryssland planerar att annektera Transnistrien.

– Det är enklare för Ryssland att ha en vänligt sinnad ö nära EU, inte som en del av ryska staten men ändå beroende.

Han fortsätter:

– Däremot finns det många både i Transnistrien och i resten av Moldavien som jobbar i Ryssland och eftersom Ryssland skärpt reglerna för gästarbetare så kan det vara så att fler människor känner sig tvingade att välja ryskt pass.

Uppskruvat tonläge

I ryska medier förekommer uppgifter om att Ukraina sedan förra sommaren gräver en djupt dike på gränsen mot Transnistrien för att hindra stridsvagnar att ta sig in i Ukraina. Samtidigt har utbrytarrepublikens ledning skruvat upp tonläget gentemot sina grannar.

Ukraina anklagas för att koncentrera militär nära gränsen och tidigare i sommar skickade Transnistriens utrikesminister Nina Sjtanski ett brev till FN:s kontor i Chisinau där hon hotade med drastiska åtgärder mot Moldavien och Ukraina, som enligt henne utsätter Transnistrien för en ”ekonomisk blockad”.  Men det är nonsens, menar Torgny Hinnemo.

 – Däremot har Moldavien och Ukraina sett till att tullverksamheten fungerar med hjälp av personal från EU. Det har minskat smugglingsmöjligheterna.

Fakta Transnistrien

Det finns flera kopplingar mellan Transnistrien och situationen i Ukraina.

Precis som i områdena Donetsk och Luhansk i östra Ukraina har proryska separatister i Transnistrien utropat en egen republik. Men i Transnistrien skedde det för mer än 20 år sedan, när Sovjetunionen började falla samman. Befolkningen i Transnistrien består till stor del av etniska ryssar och ukrainare och sepatisterna var rädda för att Moldavien skulle gå samman med Rumänien, eftersom resten av befolkningen talar rumänska. Separatisterna utkämpade ett kort krig med Moldavien som tog slut 1992. Idag är konflikten frusen.

2006 hölls en folkomröstning i Transnistrien, precis som på Krim för 1,5 år sedan. 98 procent röstade för att republiken på sikt skulle bli en del av Ryssland, ungefär samma andel som i den kontroversiella folkomröstningen på Krim.

Moldavien – som Transnistrien officiellt är en del av – har skrivit under ett associationsavtal med EU, precis som Ukraina.

Även om inget land erkänt Transnistrien som en egen stat fungerar den i praktiken som en sådan – med egen valuta, polis och gränsstationer.

Runt en tredjedel av befolkningen i Transnistrien är moldaver, enligt officiella uppgifter.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Krimkonflikten

Mer i ämnet