1. Varför är Aleppo i centrum av striderna?
Syriens största stad Aleppo, landets industriella och ekonomiska hjärta med 2.3 miljoner invånare, såg till en början inte lika mycket av protesterna och det dödliga våldet som andra delar av landet. Det blev en nyckelstad i det syriska inbördeskriget först sommaren 2012 när rebellgrupper försökte driva ut regimens styrkor och ta kontroll över de norra delarna av landet.
Men rebellernas offensiv misslyckades och det slutade istället med Aleppo delades i två delar – där den västra delen av staden kontrollerades av regimen och den östra av oppositionen.
Det var för fyra år sedan, sen dess har striderna rasat om kontrollen av de östra delarna av staden. Dessutom pågår interna strider mellan de många olika rebellgrupper som utgör oppositionen mot Syriens president Bashar al-Assad. Det är en brokig skara som sträcker sig från mer västtillvända och icke religiösa grupper till extremare jihadistgrupper som Jabhat Fatah al-Sham, tidigare al-Nusrafronten, som har kopplingar till al-Qaida. Delar av norra Aleppo kontrolleras av kurdiska styrkor och öster om staden finns Islamiska staten.
2. Vad är det som hänt sedan dess?
President Bashar al-Assad och regimens trupper har lyckats ta tillbaka ett antal rebellkontrollerade områden i östra Aleppo, med hjälp av Iran-stödda Shiamiliser och kraftiga ryska flyganfall. Men hur gick det till?
Sedan 2012 har rebellgrupper haft kontroll över nordöstra Aleppo – ett område man lyckats behålla trots upprepade anfall och bombningar från regimens sida.
Aleppo var då uppdelat som på bilden nedan:
Men i februari i år tilltog regimens offensiv. Assads styrkor lyckades skära av en viktig rutt för rebellerna genom att ta tillbaka kontrollen över två byar på landsbygden. I juli förlorade rebellgrupperna Castello Road – den enda vägen in i östra Aleppo.
I september ökade regimen sin offensiv, med intensiva ryska flyganfall. Bombningarna pågick konstant, med undantag för ett par veckors paus då civila skulle få möjlighet att lämna staden. I mitten av november satte offensiven igång igen med full kraft.
I slutet av månaden hade regimen tagit tillbaka en tredjedel av östra Aleppo, och kartan hade åter ritats om.
I början av december avancerade regimtrupperna ytterligare och tog tillbaka kontrollen över fler av de östra distrikten, så att 70 procent av det rebellkontrollerade området är regimens. Omkring den 12 december tog regimtrupperna nyckeldistriktet Sheikh Saeed, vilket har lämnat rebellerna med en mycket liten yta att röra sig på i sydöstra Aleppo.
Den 13 december kom uppgifter från båda sidor om att man kommit överens om ett eldupphör för att evakuera civila och stridande. Rebellenklaven var då mindre än en kvadratkilometer.
Evakueringen har sedan dess avbrutits och försenats, det har kommit motstridiga uppgifter från de olika sidorna om vad det beror på. På eftermiddagen den 16 december befann sig fortfarande, enligt syriska myndigheter, många människor i de belägrade delarna.
I klippet nedanför kan du se hur regimens övertagande av östra Aleppo sett ut:
3. Hur går det för människorna?
Striderna i Aleppo har slagit hårt mot civilbefolkningen, särskilt i den östra delen av staden där man inte kunnat nås av FN:s hjälpinsatser. Sjuka och skadade som organisationen bedömer skulle behöva tas ut från det belägrade området har varit fast då evakueringarna ställts in och försenats – samtidigt som striderna intensifierats.
FN beräknar att 50.000 människor är fast i de belägrade delarna av Aleppo.
Enligt svenska FN-sändebudet Staffan de Mistura var 400.000 människor på flykt från staden i slutet av november. Flera hjälporganisationer har dessutom larmat om att regimtrupperna avrättat civila i samband med övertagandet av det belägrade området.
Syriska regimen och Ryssland har avvisat FN:s krav på en humanitär paus för att evakuera sjuka och skadade från östra Aleppo och säger sig i stället vilja upprätta humanitära ”korridorer” där hjälp ska kunna förmedlas. Trots att det funnits diskussioner om att låta människor evakueras från rebellområdet har det inte skett, delvis på grund av att många är rädda för att arresteras om de kommer över på regimens sida.
Läs också: Han är en av dem som är fast i krigszonen
4. Varför följs inte eldupphören i Syrien?
USA och Ryssland förhandlade fram en vapenvila, den skulle börja gälla 12 september. Men redan samma kväll kom rapporter om strider och bara en vecka senare dödförklarades vapenvilan av den syriska militären som sa att ”terroristgrupper” nonchalerat avtalet. Senare, i december, kom parterna återigen överens om ett eldupphör för att evakuera civila och stridande från östra Aleppo, men mindre än ett dygn senare avbröts den.
Anledningen till att en vapenvila mellan de större parterna i inbördeskriget inte följs är på grund av att det inte är ett krig mellan två parter. Det finns ett stort antal mindre rebellgrupper i oppositionen som inte lystrar till att de stora parterna kommer överens om ett eldupphör.
Och samtidigt som striderna om Aleppo rasar mellan regimen och rebellgrupper så pågår ett annat krig i landet – det mellan västerländska styrkor och terrorgruppen IS.
5. Vad händer nu?
Striderna verkar vara på väg att komma till ett slut, eftersom regimen lyckats pressa tillbaka rebellerna till en liten del av staden. Men rapporter vittnar om att situationen för de tusentals människor som fortfarande är fast i området är akut, och en talesperson för FN kallar det för en ”humanitär härdsmälta”.
Läs också: 16 december – evakueringen från Aleppo har stoppats
FN:s särskilda sändebud i Syrien, Staffan de Mistura, har varnat för att området kan ha bombats sönder och ytterligare tusentals människor dödats innan jul om inte läget förändras.
Situationen för människorna i Aleppo är, enligt FN:s biståndschef Stephen O'Brien, värre än vad det varit någonsin tidigare under det fem år långa inbördeskriget som hittills tagit över 300.000 människors liv och satt mer än hälften av landets befolkning på flykt.
”Syrien blöder. Dess befolkning dör. Vi kan alla höra deras rop på hjälp”, sa han under ett möte i FN:s säkerhetsråd i september.