En kvinna röstar i folkomröstning i Sevastopol, Krim. Foto: TT

Vallokalerna öppnar på Krim

Uppdaterad
Publicerad

Befolkningen på Krim gör sig redo för folkomröstningen om regionens framtid – men båda utgångarna innebär i praktiken att Ryssland befäster kontrollen över den oroliga halvön.

Ska Krim ingå i en union med Ryssland eller förbli ukrainskt men återgå till konstitutionen från 1992, vilket innebär utökad självständighet och ett närmande till Ryssland?

Vallokalerna har nu öppnat och halvöns omkring 1,5 miljoner röstberättigade har tolv timmar på sig att ta ställning till frågorna i en folkomröstning. De kan rösta om ett av två alternativ: antingen ingå i en union med Ryssland eller utropa självständighet inom Ukrainas gränser. Båda utgångarna innebär i praktiken att Ryssland befäster kontrollen över Krim. Det finns ingen möjlighet att rösta nej eller blankt.

Krimkonflikten

I går lade Ryssland in sitt veto mot en resolution i FN:s säkerhetsråd som deklarerade att folkomröstningen på Krim är ogiltig. 13 av 15 länder röstade för deklarationen som USA lagt fram. Kina avstod från att rösta, precis som under kriget Ryssland-Georgien 2008, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Folkomröstningen har förklarats vara illegitim av såväl USA som av EU.

Väljarna strömmar till

Direktsända bilder från Simferopol visar på en strid ström av väljare som går fram mot valurnor av glas. Ute faller snöblandat regn.

I kuststaden Sevastopol syns ryska flaggor på bilar, bussar och hus, rapporterar AFP.

Staden, som är hemmahamn för den ryska Svartahavsflottan, är hem för många rysktalande. 80-åriga väljaren Aleftina Limova säger att hon är född i Ryssland och vill bli rysk igen.

– Jag har inte sovit på hela natten. Jag har väntat på den här stunden, och allt går som jag vill, säger hon till AFP:s reporter i den hårt bevakade vallokalen.

”Ryska förflyttningar”

Under lördagen påstod Ukrainas försvarsdepartement att ryska styrkor försökt inta en landremsa i östra Ukraina, strax öster om Krim. Försvarskällor uppgav också att Ryssland skickat trupper till byn Strelkovoje utanför Krim.

USA markerade mot Ryssland genom sin FN-ambassadör Samantha Power som förklarade att nya ryska truppförflyttningar i södra Ukraina skulle ses som en ”skandalös eskalering” av konflikten.

Tidigare under lördagen slog Ryssland fast sin beredskap att försvara ukrainare mot militanta nationalister i de östra delarna av landet – som domineras av ryskspråkiga.

Uttalandet gjordes efter att två pro-ryska demonstranter dödats i fredags kväll i staden Charkiv i östra Ukraina.

Ryskt FN-veto

Kreml blockerade genom sitt veto en resolution i FN:s säkerhetsråd på lördagen som deklarerade att folkomröstningen på Krim är ogiltig. 13 av 15 länder röstade för deklarationen som USA tagit fram. Kina avstod från att rösta, precis som under kriget Ryssland-Georgien 2008, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Hela Ryssland står dock inte enigt bakom Putin. Under lördagen demonstrerade tiotusentals människor i Moskva mot landets agerande i Ukraina. En del uppgifter från bland annat nyhetsbyårer talar om mellan 30.000 och 50.000 som deltog, rysk polis angav siffran 3.000.

Samtidigt demonstrerade 15.000 för Putin.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Krimkonflikten

Mer i ämnet