”Come Mr Cameraman. Film me.” sa soldaten från den kenyanska armén när jag följde efter honom in i Westgate under terrorattacken förra året. Förmodligen såg han framför sig hur han i tv skulle bli en av hjältarna som bekämpade terroristerna.

Ett par timmar efter att attacken inleddes verkade den gå mot sitt slut. Terroristerna, inte mer än fyra enligt övervakningskamerorna, var tillbakapressade längst in i mataffären Nakumatt. Innan militären anlände bekämpade civilklädda poliser och beväpnade livvakter terroristerna. Vilket såg ut att lyckas. Men sedan gick allt fel. Väldigt fel.

Terroristerna satt i lugn och ro medan militären sköt för fullt

Både militären och polisens insatsstyrka hade beordrats till platsen. En maktkamp uppstod om vem som skulle leda insatsen. Under förvirringen sköt militären flera poliser och hela insatsen fick avbrytas. 

Polisens så kallade recce squad är tränade i att bekämpa terrorattacker. Militären är det inte. Ändå fick de ta över. Under tre dagar följde vi från pressen dramat utifrån. Skottlossning pågick då och då dag som natt. Hur kunde terroristerna fått med sig så mycket ammunition, undrade alla.

Men i efterhand när filmer från övervakningskamerorna släppts visar det sig att terroristerna i lugn och ro satt och bad och drack vatten medan militären sköt för fullt ute i köpcentrumet.

Westgate plundrades av militären

Det skulle visa sig att skottlossningen vi hörde kom från militären som var fullt upptagen med att skjuta på bankomater, kassaskåp och låsta butiksdörrar istället för att bekämpa terroristerna. Tre dagar efter att attacken inleddes fattades beslutet att spränga den delen av Westgate där terroristerna förskansat sig. 

När allt var över visade det sig att Westgate var plundrat. Soldaten som ville att jag skulle filma honom när vi gick in i Westgate under attacken blev ingen hjälte. Istället blev militären en symbol för det korrupta systemet i Kenya.

Ingen tagit ansvar för skandalen

Ingen högre tjänsteman eller politiker har fått ta på sig ansvaret för skandalen vid Westgate. Ingen har hamnat i fängelse för stöderna. President Uhuru Kenyatta är trängd av åtalet mot honom vid Internationella brottmålsdomstolen i Haag. De människor som idag leder underrättelsen gjorde det även under eftervalsvåldet 2007-2008 när Kenyatta anklagas för att ha finansierat attacker. Sannolikt vågar Kenyatta inte röra någon eftersom han behöver alla på sin sida i rättegången i Haag. Mängder av vittnen mot honom har försvunnit och dödats. Han vill inte riskera att sparka någon som skulle kunna förse åklagaren med obehagliga bevis.

Kenya förlamat av korruption

Kenya är förlamat av korruption, vilket är perfekt för terrorister. Westgate har följts av flera större attacker och det har blivit uppenbart att systemet inte klarar av att skydda sin medborgare. För en terrorist är det inte svårare än att förse en polis eller gränsvakt med några hundra svenska kronor för att ta sig över gränsen.

Jag minns hur vi alla trodde att attacken mot Westgate var otroligt välplanerad och professionellt genomförd och att det var därför terroristerna inte gick att stoppa. Men när tiden gick och information sipprade ut stod det alltmer klart att det nog snarare handlade om att motinsatsen var oproffessionell. 

Flera resevarningar har utfärdats mot Kenya och turismen har fallit dramatiskt. De kenyanska politikerna kallar varningarna ”unfriendly” och skyller de förlorade inkomsterna på västvärlden. Men ansvaret vilar förstås på dem. Och i förlängningen på det kenyanska folket, som måste rösta fram ledare som på allvar börjar bekämpa korruptionen.