Den sittande ukrainska övergångsregeringen är nu beroende av utvecklingen i de östra och södra delarna av landet.

Där finns en stor andel etniska ryssar. De har nu börjat protestera mot regeringen i Kiev som man inte litar på och som man, precis som Ryssland, anser vara olaglig.

Om oroligheterna fortsätter betyder detta att myndigheterna – som ju är den nya centralregeringen i Kiev – måste ingripa för att återställa ordningen. Det kan tas som en förevändning för Ryssland att i sin tur gå in i Ukraina för att försvara den ryska befolkningen.

Avslutad militärmanöver

Hälften av invånarna i industriområdena i östra Ukraina talar ryska och stora städer i söder domineras av ryssar.

Att Ryssland säger att man nu har avslutat sin stora militärmanöver med 150.000 soldater kan tolkas på två sätt:

Att man drar sig tillbaka från gränsområdet mot Ukraina och nöjer sig med att få Krim under kontroll.

Eller att detta är bara är upptakten till nya aktioner, denna gång mot södra och östra Ukraina. Manövern skulle ha varit ett sätt att öka den nya ukrainska ledningens nervositet.

Men den ukrainska övergångsstyret har faktiskt själv begått misstag som kan ha förvärrat krisen.

Omstridd språklag

En av de första åtgärderna man vidtog när man fått makten efter att president Viktor Janukovytj störtades var att upphäva en lag som hade gjort ryska till andraspråk i regioner med över tio procent rysktalande.

Lagen var, när den infördes, omstridd. Ukrainska nationalister såg den som ett hot mot det ukrainska språket. Och när oppositionen kom i regeringsställning såg man alltså till att avskaffa lagen.

Visserligen vägrade den tillförordnade presidenten att godkänna upphävandet av lagen men åtgärden sände en signal till många av de ryskorienterade i landet. Signalen var att nationalistiska ukrainska krafter nu styrde landet.

I Ukraina är 17 procent ryssar och antalet personer som talar ryska – men som inte kallar sig ryssar  – uppgår till ungefär lika många. Det är alltså knappt en tredjedel av befolkningen som anses använda sig av ryska.

Knappast samlingsregering

I det avtal som undertecknades den 21 februari mellan Janukovytj och oppositionen, med EU som medlare, står att man ska införa en nationell samlingsregering.

Janukovytj flydde under natten den 21-22 från Kiev och sedan avsattes han. Men problemet är sedan att den regering som tillsattes efter hans flykt knappast kan kallas en nationell samlingsregering. Dess mest utmärkande drag är att den tog upp många – politiskt oerfarna – representanter för de demonstrerande på Självständighetstorget, Majdan.

Detta kan också ses som en signal till de östra och södra delarna där det finns många ryssar: Den nya regeringen tar inte hänsyn till den ryskorienterade delen av landet.

Det finns en förklaring till att det är västra Ukraina som dominerar i regeringen: De tre före detta oppositionspartierna har sitt stöd där. Men i en kris krävs att man höjer sig över partitaktiken.

Internt problem

Dessutom tycks militanta grupper som kan kallas högerextremister ha fått ett stort inflytande över utvecklingen under protesterna. Och det var tydligt att de tre oppositionspartierna, som satt i parlamentet, i hög grad lyssnade på representanter från Majdan.

En av de ledande i den utomparlamentariska oppositions kamp på Majdan var den militanta gruppen Högra Sektorn (Pravy Sektor).

De tre före detta oppositionspartierna, som alltså i dag har makten, har också ett internt problem. Det ena av de tre partierna är det nationalistiska Svoboda (Frihet), som har sina rötter i ett starkt högerextremistiskt parti – med ett nazistiskt runtecken som partisymbol.

Partiet kallas av motståndare och av många experter för högerextremistiskt, fast partiet har försökt övertyga omvärlden om motsatsen.

Propaganda om fascister

Dessa omständigheter har gjort att Ryssland i sina nyhetssändningar betonar att det finns högerextremister och fascister med i den nya ukrainska regeringen.

Propagandan talar rent av om att det är fascister som styr Ukraina idag. Detta skrämmer många av de rysktalande.

Fortfarande är ordet fascist oerhört laddat i Ryssland, med tanke på befolkningens lidande under andra världskriget. Problemet är också att en stor mängd ukrainare under andra världskriget kämpade mot sovjetiska kommunister på Hitlers sida. Dessa minnen lever fortfarande kvar och används i den ryska propagandan.