”Mobilprat i bil kan öka trafiksäkerheten”

Uppdaterad
Publicerad

Svenska forskare håller nu på att studera hur olika typer av mobilanvändning kan öka säkerheten.

Sedan två år tillbaka finns en lag i Sverige om att bilförare inte får använda mobilen i bilen om det påverkar körningen negativt. Att skriva sms eller uppdatera sin facebook-feed med en selfie samtidigt som man byter fil med bilen är med största sannolikhet olagligt, även om det inte prövats i domstol ännu.

Däremot är Sverige är det enda EU-land där handsfree inte är ett krav när bilförare ska prata i mobil. De svenska myndigheternas inställning motiveras av att forskning ännu inte har kunnat styrka att just handsfree ökar trafiksäkerheten.

– I verkligheten är påverkan av mobilsamtal i bil mycket mer komplext än så. Det går inte att säga att det alltid är dåligt. Det avgörande är snarare hanteringen av mobiltelefonen eller en handsfree, säger Katja Kircher på Statens väg- och trafikforskningsinstitut (VTI).

”Mobilpratet behöver inte vara trafikfarligt”

Hon menar att även många typer av handsfree kan vara krångliga att hantera i bilen. Det viktiga är att man inte behöver titta bort eller krångla och leta efter knappar för att svara. Själva pratandet i mobilen behöver däremot inte vara trafikfarligt, enligt Katja Kircher.

I vissa fall kan det till och med vara tvärtom – bra för trafiksäkerheten.

– Många bilförare kan vara lite småtrötta när de kör, det kan vi tycka är dåligt men sådan är verkligheten. Då kan till exempel ett mobilsamtal göra föraren att håller sig piggare än annars, säger Katja Kircher.

Trodde sig vara trafiksäkrare

Forskarna på svenska VTI har flera gånger undersökt om mobilsamtal utan handsfree är farligt. I en tidigare studie visade sig förarna själva uppleva sin körprestation som bättre när de hade handsfree, men när man mätte deras uppmärksamhet var det ingen skillnad om handsfree användes eller mobilen hölls i handen.

De svenska forskarna får stöd av studier i andra länder.

– Det finns ingen väsentlig skillnad mellan handsfree eller handhållet mobilprat, säger Simon Washington, en australiensisk forskare i trafiksäkerhet som utfört en mängd studier på personer som i bilsimulatorer använt mobilen eller pratat på annat vis.

De australiensiska forskarna har också använt bilder som avbildar hjärnans aktivitet under simulerad bilkörning och samtida mobilsamtal. Vad som händer i hjärnan är att den bakre delen av hjärnan dominerar aktiviteten under bilkörning, alltså den del av hjärnan där visuell hantering av rumslighet styrs.

Men om föraren deltar i ett samtal flyttas mycket av hjärnans aktivitet till den främre delen av hjärnan, där bland annat beslutsfattande hanteras. Den här forskningen gjordes på den typ av samtal som innefattar någon typ av bedömning eller beslut. Föraren uppmanades att svara på olika logiska testfrågor samtidigt som fordonet kördes.

Barn på dåligt humör kan vara farligare än mobiler

Men det är alltså inte telefonsamtal i sig som är risken enligt de svenska och australiensiska forskarna. Det handlar snarare om vilken typ av samtal som pågår i bilen, och kanske farligast är enligt Simon Washington barn på dåligt humör som bilkörande föräldrar försöker lugna.

– Det vi såg var att barn i bilen i genomsnitt var 12 gånger vanligare som störande moment för föraren än mobiltelefoner, säger Judith Charlton, beteendevetare som studerat bilåkande familjer.

Katja Kircher på svenska forskningsinstitutet VTI instämmer att det är hur vi använder mobilen och vilka typer av samtal vi för under bilfärd är det avgörande för trafiksäkerheten. Hon och hennes kollegor på VTI arbetar nu med en studie av hur röststyrd användning av mobilsamtal påverkar trafiksäkerheten. För enligt forskarna är det just fipplandet med knapptryckningar och inmatning av saker på pekskärmar som måste bort från bilkörandet, snarare än mobilsamtalen i sig.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.