För 252 miljoner år sedan skakades jorden av massiva vulkanutbrott. Det enorma explosionerna orsakade det största massutdöendet i hela jordens historia, det så kallade perm-utdöendet.

I stort sett alla växter och djur dog ut i det relativt hårda klimatet som följde efter katastrofen. Men några få arter, de så kallade therapsiderna, överlevde. Hur dessa däggdjursliknande kräldjur kunde klara sig har länge varit en gåta.

Nu har forskare med hjälp av fossilrester kunnat studera hur dessa djur anpassade sig till de nya livsförhållandena. Det visade sig att lösningen var ett att leva ett slags rock n’ roll liv – kort och hårt.

Från stor och tung till liten och nätt

Forskarna har studerat fossiler i ett område i Sydafrika känt för sina rester från tiden kring perm-trias-perioden. Av alla de therapsider som överlevde den stora massutrotningen har forskarna varit särskilt intresserade av ett släkte med namnet Lystrosaurus. Efter massutdöendet var de överlägset flest.  

Genom att jämföra fossiler från tiden precis innan massutdöden och tiden efter har forskarna nu kunnat få en bild av hur Lystrosaurus ändrade sin kropp och livsstil för att klara sig i det nya klimatet.

Det visade sig att innan den stora massutdöden slog till var Lystrosaurus relativt stor och tung och vägde några hundra kilo. De levde till att de blev ungefär 14 år.

Efter utdöendet blev djuren betydligt mindre och vägde bara några kilo. Dessutom förkortade de sin livslängd och levde bara i två till tre år. Den korta tiden på jorden gjorde att de fick leva livet lite snabbare. Redan vid ett års ålder började de skaffa ungar.

Arter anpassar sig hela tiden

Att minska sin kroppsvikt och framförallt kunna fortplanta sig redan vid ung ålder verkar ha varit de framgångsfaktorer som gjorde Lystrosaurus så seglivad. I flera miljoner år efter det stora massutdöendet dominerade Lystrosaurus i stort sett hela ekosystemet. Att en art anpassar sig till förändringar i klimatet är inget som enbart är en historisk företeelse.

Arter som ändrar sin kroppsstorlek för att anpassa sig till nya förhållanden har även förekommit bland våra moderna arter.

– Det är ett välkänt fenomen att vissa arter kan bli mindre i områden där det till exempel saknas predatorer, för det finns ingen anledning att vara stor. Men i det här fallet vet vi bara att Lystrosaurus blev mindre men vi vet inte exakt varför det var fördelaktigt, det kan vi bara gissa oss till, säger Thomas Mörs, paleontolog vid Naturhistoriska riksmuseet.

Trots att det har gått över 200 miljoner år sedan Lystrosaurus levde på jorden så kan kunskaper om just djurets enorma anpassningsförmåga ändå vara aktuellt för oss idag. Det menar en av forskarna bakom studien som nu publiceras i tidskriften Scientific reports.

 – Genom att studera hur djur som Lystrosaurus anpassade sig vid en katastrof så kan vi få bättre möjligheter att förutspå hur miljöförändringar, som just nu kryper sig på, kan påverka våra nuvarande arter, meddelar Ken Angielczyk, en av författarna bakom studien, i ett pressmeddelande.