Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Norgehistoria bakom avblåst klimathot

Ett klumpigt pressmeddelande fick världspressen att gå loss på att klimathotet är överdrivet. Men forskarnas bild är en annan.

Svenska Dagbladet, Aftonbladet och media över hela världen dundrade under helgen på med rubriker att klimathotet är överdrivet. Nyheten sades baseras på ny, revolutionerande norsk forskning. Men avblåsningen av klimathotet är avblåst. Det hela byggde på ett klumpigt formulerat pressmeddelande.

Den norska forskningen handlar om den så kallade klimatkänsligheten, ett begrepp som anger hur mycket jordens medeltemperatur stiger på sikt efter en fördubbling av mängden koldioxid i atmosfären. En fördubbling av mängden koldioxid är också ungefär vad vi för närvarande är på väg mot under 2000-talet.

Enligt FN:s klimatpanel IPCC:s senaste stora forskningsrapport från 2007 är det troliga intervallet för klimatkänsligheten 2 – 4,5 grader, med 3 grader som bästa gissning. Vilket innebär att världen för tillfället är på väg mot betydligt mer uppvärmning än de 1,5-2 grader som anses vara gränsen mot allvarliga klimatförändringar.

Klimatkänslighet ett svårt begrepp

Tyvärr är klimatkänsligheten notoriskt svår att nagla fast exakt. Man kan säga att klimatkänsligheten i en och samma siffra sammanfattar både klimatforskningens slutsatser och dess komplexitet och osäkerhet.

Den sammanlagda bedömningen av klimatkänsligheten bygger på en rad olika forskningsresultat och metoder, från att studera hur jordens klimat förändrats för hundratusentals år sen till avancerad klimatmodellering och närstudier av dagens klimatförändringar.

Svårigheten med de historiska bedömningarna är att de utgår från en annorlunda situation än idag. Problemet med att utgå från dagens klimatförändringar är att vi grovt sett står mitt i dem – och flera faktorer har visat sig svåra att nagla fast exakt, som exempelvis hur stoft i atmosfären påverkar.

De norska forskarna utgår från dagens klimatförändringar, men tar en delvis ny väg med förenklade beräkningsmetoder. Deras resultat landar kring 1,9 grader – alltså kring den lägsta siffran i IPCC:s intervall.

Ännu ingen granskad forskning

Men tyvärr har norrmännen ännu inte publicerat någon vetenskapligt granskad artikel med de här resultaten. Det som finns är en grundläggande artikel om metodiken från maj 2012.

– Jag känner inte till några nya forskningsartiklar, bara det norrmännen publicerade i fjol, säger Markku Rummukainen, Lundaprofessor, ledande svensk klimatforskare och involverad i den nya stora rapport om klimatforskningen som IPCC skall presentera i Stockholm i september.

Norrmännens resultat är dessutom bara ett i raden. I utkastet till IPCC:s nya rapport tas en lång rad nya studier upp – däribland också norrmännens artikel från i maj. Den sammanvägda bedömningen är alltjämt att klimatkänsligheten troligen ligger mellan 2 – 4,5 grader, med 3 grader som bästa gissning.

Därmed inte sagt att norrmännen inte skulle kunna få rätt. Men för att kunna dra den slutsatsen krävs betydligt fler forskningsresultat – och publicerade och granskade sådana. Än så länge är tyvärr en hög klimatkänslighet runt 4 grader lika trolig som norrmännens resultat.

Nyheten – en norgehistoria

Så varför slog världsmedia upp den norska forskningen så stort under helgen?

Ett svar är att norska forskningsrådet, som delvis finansierat projektet, i torsdags publicerade en engelsk presstext – enligt egen utsago eftersom projektet nu är färdigt. I texten antyds att resultaten revolutionerar bilden av klimatkänsligheten – samtidigt som det saknas referenser till konkreta, publicerade vetenskapliga artiklar.

Resultatet blev att svenska och utländska medier nappade – inte norska, som redan skrivit om forskningsprojektet under 2012.

Men långtifrån alla nappade ens i utlandet. Tidningar med erfarna miljö- och vetenskapsredaktioner som The Guardian och New York Times höll igen. Liksom vi här på SVT.

Viktigt att forskningen granskas

Erfarenheten säger att uppseendeväckande forskningsresultat kräver minst en extra koll. Ytterligare varningslampor lyser om forskningen enbart presenteras via pressmeddelanden, utan publicerade resultat som stöd.

Dessvärre spelar ytterligare en faktor in. Norgehistorien har snabbt slagits upp på en rad klimatskeptiska bloggar världen över, som bekräftelse att klimathotet är överdrivet. Och flera av de tidningar som dragit på med feta rubriker, som brittiska tabloider och The Australian, har en notorisk historia av att tona ner den globala uppvärmningen.

Så tyvärr: Avblåsningen av klimathotet är avblåst. Och det lär förmodligen dyka upp fler ankor och överdrifter om klimatet under året – i alla möjliga riktningar. I varje fall har det varit så hittills när de politiska insatserna höjs och det drar ihop sig för en ny IPCC-rapport.

Climatemonday

Mer i ämnet