Att regeringen nu återinför värnplikten är en dålig idé av flera skäl. Det första är förstås kränkningen av unga människor till liv och frihet.

Tanken att staten har rätt att tvinga unga människor att stå till förfogande 24 timmar om dygnet i månader i sträck för att göra något de
kanske inte vill är en fostran i lydnad och underkastelse ovärdig en demokrati.

Värnplikten står i strid med precis de värden som militären är rustad för att försvara, svenskarnas oberoende och självbestämmande.
För det andra är värnplikten ett samhällsekonomiskt slöseri.

I Ekonomisk Debatt nr 8 2013 går Niclas Berggren igenom ett antal studier som visar att den ekonomiska tillväxten sjunker märkbart i länder som tvingar in stora ungdomskullar i värnpliktsutbildning.

Värnplikten försenar studier och yrkesarbete vilket både samhället och de drabbade personerna får lida av. Det som upplevs som ”gratis” för att statskassan inte belastas lika hårt, är i själva verket mycket dyrt.

För det tredje: I händelse av krig leder ett värnpliktsförsvar till betydligt större förluster. När manskap är ”gratis” relativt materiel
påverkar detta hur försvaret organiseras.

Det svenska värnpliktsförsvaret vilade långt in i modern tid på cykeltransporter och soldater med föråldrade vapen och dåliga eller inga skydd. I händelse av krig hade svenska soldater dött i drivor. Där rekrytering sker ”gratis” har människoliv föga värde.

Inte minst det tredje skälet har gjort värnplikten alltmer otidsenlig. Vapen och spetsteknik som kräver god utbildning för att hantera spelar allt större roll för svensk försvarsförmåga.

Soldater ska också kunna sättas in i konflikter utomlands. Det talar för att rekrytera motiverade personer, frivilligt.

Självklart är militär utbildning ofta berikande och karaktärsdanande för de som genomgått den. De som utbildar sig och tjänstgör inom militären
förtjänar både heder och rimlig ersättning för de tjänster de gör sitt land och därmed oss alla.

Men värnplikten anses nödvändig just för att regeringen fuskat med detta! Är utbildningen och ersättningen (kanske avskrivna studieskulder) tillräckligt bra, kommer tillräckligt många frivilliga att kunna rekryteras.

Nu ska istället ett urval lämpliga i stora ungdomskullar tvärtom tvingas till mönstring och militär utbildning, en riktad bestraffning av
kompetens och begåvning.

Den återinförda värnplikten är ett symptom på ett eftersatt försvar, en åtgärd för att dölja snarare än åtgärda problemen. Det är illa nog.

Men det är likgiltigheten, skygglapparna inför att det faktiskt är en dramatisk frihetsinskränkning att behöva infinna sig fysiskt under statens lydnad månader i sträck, med hot om böter, fängelse och en plump i brottsregistret, som skrämmer mig mest.

Miljöpartiet har sålt denna frihet, som så många andra dessförinnan, för att få sitta i regering. Det är ynkligt. Men så många andra välkomnar
den krympande friheten i vårt land med jubel och entusiasm. Det är värre.

Snälla värnpliktskramare, försök att förstå detta: Det som för dig kanske var en berikande och trevlig upplevelse, är för den som vill något helt annat; en inskränkt frihet, försakade möjligheter, ett övergrepp.

Skillnaden mellan frivillighet och tvång är fundamental, den är vad som skiljer sex från våldtäkt. Friheten är att få vara och göra
och tycka olika.

Och anledningen till att vi har ett militärt försvar – liksom polis, rättsväsende, demokrati och moralisk ryggrad – är just för att vi anser
att friheten är värd att försvara.