Greklands kris slår hårt mot idrotten

Uppdaterad
Publicerad

Historiskt sett som idrottens vagga. I dag ett land försatt i en djup ekonomisk kris som påverkar alla sektorer. En utbredd och djupt rotad korruption som skapar ständiga misstankar om mutor och matchfixning. Passionen för exemplet fotboll må fortfarande vara stark, men förtroendet för idrottsrörelsen är lågt. SVT Sport åkte till Thessaloniki för att ta reda på hur idrotten mår i krisens Grekland.

Lissabon, 4 juli 2004. Angelos Charisteas når högst på en högerhörna och nickar in 1–0 i EM-finalen mot Portugal. Resultatet står sig och Grekland, som inför mästerskapet aldrig hade vunnit varken en EM- eller VM-match, är bäst i Europa.

Drygt en månad senare ska Nikolaos Kaklamanakis, vindsurfaren och guldmedaljören vid OS i Atlanta 1996, tända elden på Olympiastadion i Aten.

De olympiska spelen ska komma hem till sin vagga. Hela Grekland firar.

– 2004 fanns det hopp. Inte bara inom idrotten, utan i allt. Ett politiskt skifte var på väg, vi hade vunnit EM och skulle arrangera OS, säger Christos Matis, politisk journalist med gedigen idrottskännedom.

Men något gick fel. Väldigt fel.

Resultatlösa OS-investeringar

I stället för att ge ett uppsving var de idrottsliga höjdpunkterna under 2004 början på en spiral som sedan dess, fram till i dag, fortsatt gå nedåt.

Framgångarna i hemma-OS uteblev och rubrikerna kom i stället att handla om dopningsskandalerna kring de grekiska sprinterstjärnorna Konstantinos Kenteris och Katherina Tanou. Majoriteten av EM-guldmedaljörerna lämnade den inhemska ligan för spel ute i Europa.

– De stora investeringarna i OS gav inget resultat och innebar en stor ekonomisk förlust. Fotbollen hade chansen att bli mer professionell men misslyckades. I stället ökade korruptionen, säger Christos Matis.

När den internationella finanskrisen slog till 2007 sattes stenen i allt snabbare rullning. De statliga bidragen till exempelvis olympiska idrottare är så gott som obefintliga. Allt färre har fått råd att besöka idrottsevenemang vilket påverkar klubbarnas inkomster.

Resultatet? Fortsatt ökad korruption, en större andel svarta pengar och ett minskat förtroende bland folket.

– Det finns en misstänksamhet mot allt, inte bara idrotten. Folk tänker att allting är uppgjort, förklarar Christos Matis.

Alla aktörer påverkas

2006 uteslöts PAOK Thessaloniki från Europaspel på grund av att klubben inte uppfyllde Uefas ekonomiska krav. 2012 tog den grekisk-ryske affärsmannen Ivan Savvidis över klubben och betalade av alla skulder. Det underliggande motivet sägs vara att öka det ryska inflytandet i Grekland.

Numera är PAOK hursomhelst ett undantag, som en av få klubbar i det grekiska ligasystemet som de senaste åren klarat sig undan finansiella problem.

Men landets finansiella läge påverkar likväl rörelsen för många aktörer i maskineriet kring fotbollen, även i Thessaloniki.

– Passionen bland PAOK-fansen har alltid varit stark, alla vill ju att det ska gå bra för laget. Men nu stannar folk hemma i stället för att gå ut och se på matcherna, det är en direkt konsekvens av krisen, säger Dimitris Mitoglou, som själv representerade klubben i sju säsonger under 80- och 90-talet, och numera driver en bar i närheten av arenan Toumba Stadium.

I sin matvagn vid arenan säljer Katerina Intze grillad souvlaki, kycklingspett och öl.

– Jämfört med förr är det allt färre som handlar, och de köper dessutom mindre. Jag får kämpa för att få ihop det för dagen, men det finns inga andra jobb, säger hon.

Passionen lever alltjämt

SVT Sport var på plats i Thessaloniki när PAOK besegrade kroatiska Lokomotiv Zagreb med hela 6–0. Därmed avancerade laget till den tredje omgången i kvalet till Europa League.

– För oss är PAOK hela livet. Det är en ideologi. Vi skulle dö för PAOK, säger Konstantinos Gianopoulos, passionerad supporter som trots de ekonomiska svårigheterna fortsätter gå på hemmamatcherna.

– Vi använder fotbollen för att fly från krisen. Under några timmar kan man glömma sina problem och tänka på annat, säger Andreas Michailidis.

Men många har övergett det allra starkaste supporterskapet.

– Jag har mina principer. Våldet och uppgjorda matcher har gjort att romantiken kring fotbollen försvunnit, menar Giorgios Kostopoulos, som i stället för att se matchen inne på arenan har samlats med några vänner på Dimitris Mitoglous bar i alldeles utanför.

– Och det ekonomiska påverkar såklart. För att köpa en säsongsbiljett måste du avvara en halv månadslön. En halv månadslön! Bara för att få se matcherna i ligan, säger Giorgios.

”Inget kan ändra situationen”

I dag står så gott som alla av de arenor som byggdes inför OS 2004 förfallna och övergivna. Fotbollslandslaget, som fick hela nationen att dansa en sommar, misslyckades med att ta sig till VM bara två år efter EM-guldet.

2016 spelas EM i Frankrike. Utan grekiskt deltagande. Laget har endast lyckats skrapa ihop två poäng på sex matcher under det pågående kvalet och ligger sist i sin grupp, efter bland annat dubbla förluster mot blåbärsnationen Färöarna.

Och med en idrottsrörelse präglad av korruption, ständiga misstankar om mutor och matchfixning ger journalisten Christos Matis en mörk och hopplös prognos för grekisk idrott.

– Inget kan ändra situationen. För att få till en förändring behövs intressen och motiv. Vem investerar pengar i något som inte ger avkastning? Vad skulle motiven vara? Den grekiska idrottsrörelsen kommer bli svagare och svagare, och en dag kommer ingen längre att bry sig.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.