Av de 3231 dopningstester inom handbollen som Wada (Internationella antidopningsbyrån) redovisar för 2013 har endast 5 varit EPO-tester och 16 tester för tillväxthormoner.

– Har man inte analyserat flera? Det är ju en skandal i sådana fall. Vad är då vitsen?, frågor sig norska landslags-chefen i handboll, Thorir Hergeirsson, när han får se siffrorna.

Även norska spelaren Pernille Wibe är förvånad.

– Jag trodde verkligen att man blev testad för allt när man väl var inne på en dopningskontroll, säger Wibe till VG.

Man letar efter EPO i urinprovet och efter tillväxthormoner i blodprov. Båda analysmetoderna är dyra och ger sällan positivt utslag. Den absolut vanligaste dopningsmetoden är att idrottare tar steroider.