Med en distinkt smash avgjorde svensken på parets första matchboll och fastställde segersiffrorna 6-3, 6-3. Lindstedt som föll i tre raka Wimbledon-finaler (med Horia Tecau) 2010-2012 fick nu äntligen ta en grand slam-titel.
– Det är så mycket som sker i kroppen. Man är så otrolig glad, man är stolt, man är lättad. Jag känner mig så glad för att det arbete jag lagt ner har burit frukt, så glad för alla som hjälpt mig på vägen, mina föräldrar och mina tränare. Det är så mycket glädje i kroppen, det är svårt att sätta ord på det, säger Lindstedt till SVT Sport efter att presskonferens och dopningstest klarats av.
Lyckat val av ersättare
Lindstedts ordinarie dubbelpartner Jürgen Melzer skadade sig inför turneringen och svensken var tvungen att hitta en ersättare. Valet föll på Kubot. Tillsammans spelade de blott sin tredje turnering.
– Vi lyckades hålla det spel vi gjort under de här två veckorna, vi spelar nästan vår bästa match. Semin var fantastiskt bra men den här var också väldigt bra.
”Tackar mannen med den fulaste forehanden”
– Jag måste tacka Lukasz. Jag skulle ha spelat med Jürgen Melzer och jag försökte hitta en partner i december. Jag är glad att han tackade ja. Och jag vill även tacka min tränare, mannen med den fulaste forehanden, Jonas Björkman, säger Lindstedt.
Både Jonas Björkman och Thomas Enqvist fanns på plats och fick jubla åt den första svenska grand slam-titeln sedan just Jonas Björkman vann Franska öppna 2006 i par med Max Mirnyi.
”Ville inte förlora fyra”
Lindstedt imponerade stort i matchen. Framför allt i sina servegame där han tappade poäng först i matchens sista game då nerverna spelade in. Men när smashen satt stod det klart att han tagit sin artonde titel – men framför allt sin första i grand slam-sammanhang.
– Det var en rädsla som fanns i kroppen, att man inte vill förlora fyra. Låter man den få övertaget tror jag att det är helt omöjligt att vinna. Så det försökte jag slå bort så mycket som möjligt. Det är skönt att en gammal hund kan lära sig sitta, säger Lindstedt till SVT Sport.