Så arbetar SVT med opartiskhet

Vad betyder opartiskhet för SVT?

Att vara opartisk är att ha ett neutralt förhållningssätt och inte låta åsikter och agendor stå oemotsagda. Opartiskhet är lika med balans. Genom att ge fakta samt låta olika åsikter och perspektiv höras, ökar vi människors kunskaper och medvetenhet om viktiga samhällsfrågor.

Följande krav finns på SVT gällande opartiskhet, hämtade från Mediemyndighetens hemsida:

Om någon blir klart utpekad och kritiserad ska denne få möjlighet att bemöta kritiken.
Kontroversiella ämnen eller händelser får inte behandlas på ett ensidigt sätt.
En representant för programföretaget får inte ta ställning i en kontroversiell fråga.

Det är viktigt att se vår rapportering och utbud över tid. Vi har begränsat med utrymme och sändningstid, så skulle exempelvis ett enskilt inslag bara skildra ena sidan av en fråga balanseras detta upp över tid i andra inslag och program där andra sidan får utrymme.

Kravet på opartiskhet hindrar inte möjligheten att ha en kritisk utgångspunkt. Vi ska kommentera olika händelser, stimulera till debatt och granska organisationer, politiker och företag. Gällande just skyldigheten att kommentera händelser följer också ett visst utrymme för kritiska eller värderande omdömen.

Här nedan beskriver vi de olika aspekterna av opartiskhet.

Kritik mot en utpekad part

Om en klart utpekad part utsätts för kritik eller allvarliga anklagelser bör den få möjlighet att försvara sig i samma program. Det kan ske genom att den utpekade medverkar i programmet eller får ge en kommentar.

Att en kritiserad person vägrar att medverka hindrar inte att programmet sänds. I sådana fall bör den kritiserades uppfattning redovisas på annat sätt i den utsträckning det är möjligt.

Ensidighet

Nyheter och ämnen får inte behandlas ensidigt, det vill säga att enbart låta den ena sidan få argumentera och ge syn på saken, exempelvis i en politisk fråga.

Det är dock tillåtet att skildra ett ämne från en speciell utgångspunkt, om detta framgår av programmet eller programpresentationen. Dessutom kan en ensidig framställning i ett program balanseras upp av att det ges en motbild i ett annat program.

Opartiskhet innebär inte heller att SVT i varje inslag, i varje artikel och i varje sändning måste hörsamma alla sidor, inrymma alla perspektiv och få med alla fakta. En nyhetssändning är tidsbegränsad och en artikel ska innehålla ett visst antal ord. Allt som är relevant får inte alltid plats. Men det innebär inte att SVT aldrig kommer belysa andra sidor framöver.

Falsk balans

Syftet med opartiskhet är framför allt att nå fram till vad som verkar mest sant i världen. På samma sätt som att vetenskaplig metod ska utövas objektivt.

Kravet på opartiskhet innebär då inte att vi måste ta in påstående från "motsatt sida", så som att jorden är platt bara för en person säger att jorden är rund i en sändning. Det skulle innebära falsk balans, en term som beskriver rapportering som låter två motstående sidor framstå som jämbördiga, trots att det endast är den ena sidan som har vetenskapen på sin sida.

En konsekvens av detta är att vi kan vara restriktiva med att intervjua personer som hävdar att mänskligheten inte påverkar klimatet, eftersom vetenskapen pekar på motsatsen. Vi vill undvika falsk balans och har FN-organet IPCC:s rapporter som utgångspunkt i vår klimatbevakning. Detta hindar dock inte att vi också bevakar och redogör för relevant och vetenskapligt underbyggd kritik.

Läs mer om just vår klimatbevakning i vår text Så arbetar SVT med bevakningen av klimatförändringarna.

Ställningstagande i kontroversiella frågor

Vi varken får eller ska ta ställning i kontroversiella frågor utan i stället hjälpa publiken att bilda sin egen uppfattning.

Programledare, reportrar och andra personer som kan uppfattas som företrädare för SVT får inte göra värderande uttalanden eller ta ställning i frågor som kan betraktas som kontroversiella. I krönikor, kåserier och recensioner finns dock ett utrymme för kritiska och värderande omdömen, förutsatt att inslagets karaktär kan antas stå klar för publiken.

Läs mer om om politiska kommentatorer här och programledare och företrädare längre ner på sidan.

Forskning om den politiska bevakningen

Den forskning som specifikt undersökt om vår nyhetsbevakning gynnat/missgynnat vissa partier är de valundersökningar som gjorts vid Göteborgs universitet under ledning av professor Kent Asp. I dessa har man analyserat nyhetsrapporteringen i elva val (1979–2014) och under tre folkomröstningar (1980, 1994 och 2003).

Forskningsresultaten visar att det i varje valrörelse funnits något eller några partier som fått mer alternativt mindre uppmärksamhet än de andra, men att det handlat om olika partier i olika val. Slutsatsen är att SVT uppfyller vårt uppdrag att vara opartiska eftersom en jämn balans har uppnåtts över tid.

Demokratiparagrafen

Det finns undantag från reglerna om opartiskhet vilket exempelvis framgår av radio- och tv-lagens femte kapitel, den så kallade demokratiparagrafen.

Av den framgår att SVT ska värna om det demokratiska statsskickets grundidéer samt alla människors lika värde. Det innebär att SVT i sin nyhetsbevakning kan utgå från att en demokrati är att föredra framför en diktatur, samt att SVT kan ta avstånd från eller bemöta diskriminerande eller rasistiska uttalanden.

Hur regleras SVT:s verksamhet?

Läs mer om vilka lagar, regler och policys som omfattar vi visar i vår guide här Så ser spelreglerna ut för public service. Där kan du även läsa om vilka instanser du kan anmäla innehåll till.

Programledare, medverkande och medarbetare

Vad gäller för SVT?

Utgångspunkten är att publiken ska kunna lita på att SVT:s innehåll och redaktionella beslut inte påverkas av privata, politiska eller kommersiella intressen.

Vad det innebär i praktiken kan skilja sig mellan olika roller och program. Bedömningar görs därför från fall till fall.

SVT:s medarbetare och uppdragstagare har, precis som alla andra, yttrandefrihet. Men den som tydligt förknippas med SVT behöver, under den tid hen är aktuell för publiken, tänka på att offentliga ställningstaganden och kommersiella samarbeten kan påverka både trovärdigheten i rollen och förtroendet för SVT.

För alla medarbetare och uppdragstagare gäller att man inte får utnyttja sin roll på SVT i kommersiella sammanhang eller på annat sätt som kan ifrågasätta SVT opartiskhet eller oberoende.

Verksamheten ska vara saklig och opartisk

Reglerna är mer strikta för exempelvis tillsvidareanställda programledare, reportrar, chefer och personer med stort inflytande över innehållet. Särskild restriktivitet gäller inom nyheter, samhällsbevakning, kulturbevakning och granskande program.

Ett offentligt ställningstagande i en politisk eller kontroversiell fråga kan därför påverka vilka arbetsuppgifter en medarbetare kan ha.

En journalist eller redaktionell medarbetare bör exempelvis inte bevaka en fråga som hen själv har tagit ställning i eller ha ett uppdrag där privata intressen eller andra kopplingar kan innebära en intressekonflikt.

Sociala medier

Inlägg och kommentarer i sociala medier är att betrakta som offentliga. Samma grundprinciper gäller därför där som i andra offentliga sammanhang.

SVT-medarbetare får självklart uttrycka personliga åsikter, men ju tydligare en person förknippas med SVT och ju större redaktionellt ansvar hen har, desto större hänsyn behöver tas till hur offentliga ställningstaganden kan påverka trovärdigheten och förtroendet för SVT.

Gåvor och förmåner

Medarbetare ska inte ta emot förmåner, resor, produkter eller tjänster på ett sätt som kan påverka SVT:s oberoende. Den som syns i program ska också undvika tydliga varumärken och sponsrade produkter som kan innebära ett otillbörligt kommersiellt gynnande.