Klas Gustafson har sammanfattat Alfons Åbergs-skaparen Gunilla Bergströms liv i en biografi. Foto: Andreas Idén

Nu släpps biografin om Alfons Åbergs ”mamma”

Publicerad

Gunilla Bergström – hon som ritat och skrivit böckerna om Alfons Åberg – har sammanfattat sitt liv i biografin Bakom Alfons, skriven av författaren Klas Gustafson. Den handlar bland annat om rollen som förälder till ett barn med funktionsvariation och relationen till den fiktiva pojken hon levt med i snart 50 år.

”Mest känd för att vara okänd”. Så presenterade sig Gunilla Bergström när hon sommarpratade i Sveriges radio 1998. Till skillnad från andra barnboksskapare som Astrid Lindgren, Jan Lööf och Sven Nordqvist är hon betydligt mindre känd än sin världsberömda skapelse: Alfons Åberg.

Nu har hennes liv sammanfattats av den renommerade biografiförfattaren Klas Gustafson. Från barndomen i Göteborg till journalistuppdragen i Stockholm, in i rollen som mamma till ett barn med autism, om den stora kärleken till hennes siste make Mame Dukereh och sorgen när han dog, inspirationen från den ryske författaren Anton Tjechov, och så klart: relationen till den fiktiva pojken i obestämd ålder, som bor i ett höghus tillsammans med sin pappa.

– Egentligen har jag nog inte haft så mycket relation till Alfons som karaktär, utan det är berättelsen som är det viktiga. Jag tycker att det har varit roligt att hoppa mellan hans olika åldrar, när han är lite mer vuxen och har knepigare frågor för sig eller när han är lite barnsligare.

Pappa Åberg

I Alfons hem har den ständigt närvarande, följsamma och piprökande pappan visat en väg mot en ny typ av föräldraskap, som ansågs kontroversiellt när den första boken, God natt Alfons Åberg, kom ut 1972.

– Jag tror att det är fler personer som kan känna igen sig i pappa Åberg i dag än då, säger Klas Gustafson.

– Men han är så försoffad med sin stora tröja. Han är inte någon sådan där bodybuilder som moderna pappor ska vara, som springer i motionsspåret, säger Gunilla Bergström.

Bill och Bolla

Trots succén med Alfons är det böckerna om syskonparet Bill och Bolla, som bygger på den egna familjesituationen med dottern Boel som vid tretton års ålder fick diagnosen lindrig hjärnskada med autistiska tendenser, som varit de viktigaste för Gunilla Bergström själv.

– Absolut är det så, och det är det nog av väldigt privata skäl eftersom jag mådde bra av att göra dem. Från att ha varit så tungt med olika rapporter och läkarbesök, och sen plötsligt: men det här går ju att skoja om! När man kan skoja om en sak har man vunnit en liten seger, tycker jag.

Gunilla Bergström skrev böckerna om Bill och Bolla till sin son Pål på slutet av 70-talet för att försöka förklara och muntra upp den svåra situation familjen befann sig i.

Trogen sina ideal

Böckerna om Alfons fortsätter att vara populära. Under 2010-talet har Gunilla Bergströms böcker lånats ut i snitt 750 000 gånger per år på svenska bibliotek, trots att Alfons Åberg börjar närma sig 50 år.

– Jag har fått syn på en människa som är trogen sina ideal. Det är många som vill vara till lags, men det vill inte du, säger Klas Gustafson.

– Nej, jag är alldeles för besvärlig.

– Ja, och det är väl bra. Det ska man väl vara.

– Jag kan nog vara till lags i vissa sammanhang, men inte när det gäller det som jag producerar, då är det stenhårt, så är det, säger Gunilla Bergström.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer