Analys: ”Åtalet och metoo är inte samma sak”

Publicerad

ANALYS · Fullt väntat blir Cissi Wallin förtalsåtalad för sin våldtäktsanklagelse mot Fredrik Virtanen. Det var en extrem, och synnerligen effektfull publicering. En hybridform av journalistisk och personlig publicering som hör framtiden till och förtjänar att prövas. En anklagelse som aldrig skulle kunna publiceras i journalistiska medier, men som, när stenen väl var slungad från hennes Instagramkonto, spreds vidare genom journalistiska medier som inte riktigt visste vad man annars skulle göra.

Per Andersson

Redaktör Kulturnyheterna

Opinionstrycket mot Virtanen blev så starkt att Aftonbladet –  i omtöcknat tillstånd efter att ha fått ta emot hårda slag i andra metoorelaterade publiceringar – helt krasst bedömde honom som en belastning och gjorde sig av med den tidigare favoritbusen.

Helt klart har Virtanen utsatts för missaktning och förlorat jobb och ställning.

Ibland är det enligt lagen befogat att sprida starkt negativa uppgifter om någon. Skäl som då brukar anföras är att personen har en offentlig ställning som vilar på förtroende, och allmänheten har ett intresse av att känna till en eventuell mörkare verklighet. Till exempel är det få som har invändningar mot att föredetta finansministern Anders Borgs urspårning på en privat fest blev offentligt känd genom media; visst var det ett intrång i hans privatliv men det får han ta.

I fallet Wallin-Virtanen handlar det dock om en obestyrkt anklagelse om mycket grovt brott, en anklagelse som utretts av polis men lagts ner. Det blir svårt för försvaret att övertyga rätten om att det var en befogad publicering.

Tidigare i år fälldes en kvinna för grovt förtal i Nacka tingsrätt efter att ha anklagat en regissör för våldtäkt – i en sluten Facebookgrupp och utan att namnge regissören. Sannolikheten måste sägas peka mot att även Cissi Wallin, som pekade ut Virtanen vid namn i ett Instagramkonto med då 50-60 000 följare, blir fälld.

Den stora metoorörelsen har ändrat världen till det bättre. Ett skäl till framgången är att man valde bort namngivningar – för att istället kunna prata fritt om traditionen, vardagen, strukturen av förtryck, sexualisering och övergrepp som kvinnor överallt möter, och som fortlever genom ett slags tyst acceptans. Anonymiseringen som metod var central för att inte köra fast i individuella rättstvister, för att nå fram till poängen i metooberättelserna. Invändningarna från männen – ”det var inte alls så jag upplevde det!”, ”jag trodde det var ömsesidigt!”, ”detta är förtal!!” – förpassades ut i marginalen.

Metoo handlar om kvinnors upplevelser. För en namngiven publicering i medial offentlighet räcker det inte med en upplevelse. Cissi Wallin gör metoo en otjänst när hon försöker surra sin egen publicistiska excess vid metoo som om de vore en och samma sak.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa skeenden”.

#metoo och Fredrik Virtanen

Mer i ämnet