Blodstänk, courier och frystejp – så paketeras det svenska deckarundret

Uppdaterad
Publicerad

Litteraturvetaren Karl Berglund har i en ny bok undersökt 150 svenska kriminalberättelser yttre. ”Mordförpackningar” är en studie om hur den svenska deckarboomen ser ut på bokomslagen: hur genren signaleras genom typsnitt, bildsättning och blodstänk.

Allt på ett deckaromslag ska signalera genre. Courier eller andra skrivmaskindoftande typsnitt används för att skapa en känsla av äkthet och gamla dokument, blodbestänkta idyller gör det välbekanta hotfullt och ibland tittar en kroppsdel fram som en påminnelse om döden. Ett sällan särskilt subtilt vanitasstilleben. Det är ganska klichéfylld estetik.

– En annan kliché är ju att det är en lite mer allmänt hotfull inramning där man jobbar mycket med skuggor och kontraster. Som till exempel kan vara ett hus, men sen att själva omslaget är ingärdat av mörker så att man märker att här föreligger ett hot, säger Karl Berglund.

Han doktorerar i litteraturvetenskap på Uppsala universitet och ”Mordförpackningar” är del två i hans avhandling. Del ett hette ”Deckarboomen under lupp”. Karl Berglund berättar att han alltid har varit intresserad av bästsäljande litteratur, och upplevde diskrepansen mellan vad litteraturvetare studerar och vad många människor läser som lite märklig.

Liza Marklund-effekten

I boken skriver han att bokomslag fått en allt större betydelse de senaste åren. Förlagen lägger mer pengar på dem, och det finns formgivare som specialiserat sig på de av genremarkörer överlastade framsidorna. En av dem som vågat bryta mot konventionerna är Liza Marklund, som med den knallgula debuten ”Sprängaren” tänjde på gränserna för hur en deckare får se ut.

– Den rörde upp många känslor. Det här var en tid då omslagen var dystra och det var mycket skog. Lite suggestiv natur. Det kunde vara en åker med lite dimma. Och sen kom den här knallgula boken, dessutom med författaren själv på omslaget, som hon fick enormt mycket kritik för. Att det var självupptaget och så vidare. Men som också gick hem. Det blev en enorm succé, oefterhärmerlig nästan, säger Karl Berglund.

Ärtig estetik

I dag är det fler än Liza Marklund som vågar sig på skrikiga kulörer. Särskilt kvinnor. Enligt Karl Berglund spelar könet på deckarförfattarna roll för hur deras berättelser paketeras.

– Det gäller dels omslagsformgivningen där många kvinnor i genren har fått en gräll och lite ärtig estetik som mer påminner och chicklitt, än om traditionella deckarklichéer.

Deckardrottningarnas bjärta vardaglighet

Författarnas kön påverkar också hur deras porträttbilder i böckerna ser ut. Deckarkungarna avbildas ofta i seriöst svartvitt. Deckardrottningarna ler på bilderna, fotograferas i färg och gärna ur lite busiga vinklar.

Autenticitet och fakta framhålls oftare som en styrka hos männen, medan det personliga, vardagsnära tilltalet är en styrka hos kvinnorna.

Skillnader överdrivs

Karl Berglund menar att det visserligen till viss del finns en skillnad på litteraturen som skrivs av de manliga och de kvinnliga deckarförfattarna, men att denna skillnad överdrivs på bokomslagen.

– De manliga deckarförfattarna får vara de som står för det kritiska, den rannsakande blicken, som skriver bra, och får stå för det seriösa och samhällskritiska. Medan hos de kvinnliga deckarförfattarna är det mycket fokus på att det också är vardagsskildringar och berättelser om privatliv.

Gjorde en pastisch

När ”Mordförpackningar” skulle ges ut kontaktade Karl Berglund genrens fixstjärna, formgivaren Niklas Lindblad, som bland annat gjort Mons Kallentofts omslag. Den akademiska texten är förpackad på samma rafflande sätt som dess undersökningsobjekt, med blodstänk, sönderfallande bokstäver och en stor gul skylt: ”innehåller register”.

Karl Berglund visar upp Mons Kallentoffts ”Höstoffer”, signerad just Niklas Lindblad. Bilden på omslaget föreställer höstlöv i vatten och ett lik. Författarnamnet och bokens titel är skriven på en blodbefläckad frystejpsbit. Dessutom är den tapetserad med löften om vilken fantastisk deckarkung författaren är.

– Här är det väldigt många saker som pekar mot genren, säger Karl Berglund.

Jag frågar om det inte är lite vulgärt.

– Det kan man säga såklart. Men det handlar om populärlitteratur och populärlitteratur ska vara effektiv och enkel. Det gäller också omslagen; man ska inte kunna missta dem för någonting. Man kan också säga att det är ett väldigt lyckat omslag i genren, säger Karl Berglund.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.