Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Därför tar kärleken slut av Eva Illouz Foto: TT

Vår tids kärlek – en ständig jakt på emotionell lönsamhet

Publicerad
ANALYS ·

I den moderna världen är kärleken ”fri” – men under vilka premisser och till vilket pris? Kulturnyheternas litteraturkritiker Per Andersson har läst sociologen Eva Illouz nya bok Därför tar kärleken slut.

Per Andersson

Kritiker

Frihet, det är väl bra? Vem kan vara emot frihet, ju mer desto bättre. Nej, så enkelt är det inte, säger den israeliska sociologen Eva Illouz i sin nya bok Därför tar kärleken slut. 

Det vi nu, i början av 2000-talet på planeten jorden, kallar frihet är inte ett absolut och otvetydigt värde. Tvärtom är ”frihet” en uppsättning normer och sociala mönster, formade av sin samtid. 

Denna ”frihet” kan och bör undersökas utan förutfattade meningar, menar Illouz, för att utröna hur den helt konkret formar våra liv: gör vissa saker möjliga, andra omöjliga.

I 20 års tid har Eva Illouz forskning kretsat kring kärleksrelationer. Hennes förra bok, Därför gör kärlek ont, blev en internationell framgång. Här intresserar hon sig för varför en framträdande egenskap hos förhållanden i vår tid är att de tar slut. Eller att vi oroar oss för att de ska ta slut. Eller vi funderar på om vi ska avsluta dem. 

Mycket länge har mänskligheten skapat sociala mekanismer för att göra kärleksrelationer varaktiga och klart definierade (tänk Jane Austens romanvärld). I vår tid är kärleksrelationer inte varaktiga – åtminstone kan ingen utgå från det – och mycket oklart definierade, individuellt förhandlade relation för relation; ovisshet är numera den centrala omständigheten i kärlekens och sexets universum. 

Även detta resultatet av sociala mekanismer, som människan mer eller mindre avsiktligt skapat åt sig själv. 

I korthet: 

Livet på jorden har kommit att bli totalt genomsyrat av kapitalismens och marknadens tänkande. Vi upplever helt enkelt existensen som en serie val mellan alternativ, som varor på en snabbköpshylla; att leva och utvecklas är att plocka åt sig olika färdigheter, erfarenheter, relationer, kompetenser, egenskaper och ambitioner och lägga dem i sin varuvagn. Så ser vi även på relationer: vad är det bästa jag kan få på min budget? Friheten vi värdesätter så högt och ständigt strävar efter blir friheten att välja mellan olika varor.

Den sexuella frigörelsen som inleddes som ett elitfenomen i början av 1900-talet och blev en (västlig) massföreteelse på 60-70-talen började som ett uppror mot förtryckande normer. Men snabbt såg kapitalismen en fantastisk marknad: all denna sexighet och kärlekslängtan går att göra pengar på. 

Sex, sexighet och sexiga kvinnokroppar (samt enstaka manskroppar) har blivit insatsvaror som skapar ekonomiskt värde i en visuell kapitalism som först tog form i filmindustrin i tidigt 1900-tal och sedan dess kommit att prägla nära nog all handel och kommunikation. 

Kärleksrelationer har med start i upplysningen kommit att betraktas som en personlig emotionell sak, på vilken man i första hand ställer äkthetskrav: älskar du mig/jag dig verkligen? 

Så likt kärlekens och sexualitetens hedgefond-förvaltare vakar vi ständigt över värdeutvecklingen på vår investering i en relation: tjänar jag på detta, ska jag gå ur min position, eller sätta in mer kapital? Vi är fria från en massa regleringar som höll tidigare generationer fjättrade, men i gengäld pressade och jagade av en ständig jakt på emotionell lönsamhet.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.