Jonas Hassen Khemiri debattartikel ”Bästa Beatrice” i DN 2013 satte en standard för en ny, mer personlig, kulturdebatt. Foto: Faksimil DN/TT

Så har kulturjournalistiken förändrats genom åren

Publicerad

Under det kulturpolitiska konventet ”Folk och kulturs” släpps en studie över kulturjournalistikens utveckling från 1985 fram till 2015. Något överraskande visar det sig att det inte är kulturdebatt eller kritik som dominerar kultursidorna – utan nyheter.

Att kulturinslag och artiklar med brännande frågor om politik och samhälle får så mycket utrymme i dag beror delvis på digitaliseringen med möjligheterna till delningar och klick, och delvis på att kulturjournalistiken får ta allt större plats på digitala plattformar.

Det visar Stockholms universitet och Södertörns högskolas forskningsprojekt ”Kulturjournalistikens världar” – av forskarna Kristina Riegert, Anna Roosvall och Andreas Widholm.

– Andelen artiklar och inslag som är samhällsorienterade minskar över tid. Så att det skulle ha blivit en mer samhällsorienterad kulturjournalistik är inte riktigt rätt bild, säger Andreas Widholm, docent i journalistik vid Stockholms universitet:

– Däremot kan man säga att den delen som faktiskt betonar samhällsfrågor och den mer debatterande kulturjournalistiken tar större plats i offentligheten, fortsätter han.

”Mer nyhetsinriktat”

Under kulturkonventet Folk och Kultur presenterades delar av studien som ska vara klar år 2019. 

– Det blir mer artiklar, fler inslag och kulturjournalistiken har blivit lite mer nyhetsinriktad, säger Anna Roosvall, professor i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Stockholms universitet.

I och med att det blivit mer nyhetsinriktat på kulturredaktionerna har kritiken inte längre en lika självklar plats i centrum. Särskilt hotad är bevakningen av den klassiska musiken – filmen brer ut sig desto mer.

Men att kritiken skulle vara så undanträngd, som det debatterats flitigt om de senaste åren, är mer komplicerat i verkligheten. 

– Kritiken går ner en del under den här tidsperioden. Och viss typ av kritik går ner lite mer. Men litteraturkritiken till exempel, som hela tiden varit det här flaggskeppet, den håller sig ändå stark, säger Anna Roosvall.

– Det är siffror för pressen. Om man tittar på Sveriges radio till exempel så är antalet recensioner som man gör per vecka mycket högre än 1985 – på grund av att man producerar så mycket mer olika typer av kulturjournalistik idag, på säger Andreas Widholm.

Fokus på Europa och USA

Något som däremot varit förvånande stabilt, enligt studien, är det starka fokuset på västvärlden.

– I och med att det har kommit in mer populärkultur så var det inte helt oväntat att det blev mer orienterat mot amerikansk kultur, säger Andreas Widholm..

– Men det är stora delar av världen som i princip aldrig förekommer – det är en egenskap som har funnits långt tillbaka i kulturjournalistiken – och det har fortfarande inte förändrats.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer