Flera av Israels populäraste skådespelare är med i uppsättningen i Tel Aviv, som är något av det mest påkostade och storslagna som skådats på en israelisk teater.

Shlomo Bar Abba spelar den misslyckade Broadwayproducenten Max Bialystock, som tillsammans med sin partner Leo Bloom, spelad i Tel Aviv av Dror Keren, kommer på ett sätt att tjäna storkovan på att sätta upp en pjäs som garanterat ska floppa. Tanken är att då ska finansiärerna inte vänta sig några pengar tillbaka, och upphovsmännen ska kunna stoppa de satsade pengarna i egen ficka.

Problem uppstår när musikalen blir en jättesuccé, trots att de ansträngt sig att åstadkomma den mest motbjudande produktion någon kan tänka sig: Det våras för Hitler, en komedi skriven av en galen gammal nazist.

Slår åt alla håll

Itzik Cohen, som spelar en bögig Hitler i Tel Aviv, säger att han aldrig tvekade att åta sig rollen:

– Det är ett sant nöje att få trampa på hans minne. Jag visste att jag skulle gilla att spela en dansande och sjungande Hitler.

Israeliska Producenterna slår vilt åt alla håll, precis enligt Mel Brooks intentioner.

– Ingen helig ko förblir oslaktad – varken homosexuella, judar, nazister, blondiner eller Broadwayproducenter, säger Cohen.

Men trots avsikterna att förlöjliga allt som hade med nazismen att göra har de ansvariga i Israel strukit en del känsliga scener. I Broadways originalversion bildar skådespelarna vid ett tillfälle ett stort hakkors på scenen. Så inte i Tel Aviv.

Namnet ”Hitler” förekommer också sparsamt i den israeliska uppsättningen. Så ofta det går säger man ”Führer” i stället, för att skona åskådarnas känslor.

I gengäld låter den israeliske regissören skådespelarna spotta ur sig en förbannelse varje gång Hitlers namn nämns.

Den svages vapen

Översättaren Dan Almagor säger att humorn var ett sätt för många judar att uthärda vardagen även under de mörkaste naziåren.

– Humorn är den svages vapen. Det skämtades om Hitler i dödslägren och det fanns ju till och med en kabaretteater i koncentrationslägret Theresienstadt, säger Almagor.

Upphovsmännen oroade sig en del för den israeliska publikens reaktion, men den har varit överväldigande positiv.

– Jag tror att den israeliska publiken är mer mogen nu än för 30 år sedan, säger Almagor.

Fast 28-åriga Meirav Milstein från Tel Aviv medger att hon kände viss olust över att se populära judiska skådespelare i nazistuniform.

– Det kändes konstigt att se Bar Abba dra på sig en nazistisk armbindel och göra Hitlerhälsning. Jag vet inte riktigt varför.

TT/AFP