Dialektord som platsar i ordlistan

Uppdaterad
Publicerad

Varje dag använder vi vår dialekt – ofta utan att veta om det. Nu uppdaterar den fjortonde upplagan av Svenska Akademiens ordlista de provinsiella uttrycken. Men bara en handfull nya har passerat nålsögat.

”Gräbba” säger man i Södra Götaland, i Västra Götaland ”däga”, i Dalarna heter det i stället ”kulla” och i Jämtland ”jänta”. Eller på standardsvenska: Flicka.

Vårt språk är inte alltid helt lätt att förstå.

– Svenskan är oerhört dialektrik. Det finns minst lika många provinsiella ord som dem vi har i standardspråket, säger Lena Wenner, dialektforskare vid Institutet för språk och folkminnen i Göteborg.

Provinsiella ord

Hon har sållat fram de få provinsiella ord som får äran att ingå i den fjortonde upplagan av Svenska Akademiens ordlista, SAOL. Det är ett grannlaga arbete – eftersom dialekter ofta används främst muntligt. Med hjälp av nio olika enkäter har Lena Wenner undersökt de sedan tidigare godkända 450 provinsiella uttrycken. Hon testade också 40 nya ord – varav bara 14 nu kvarstår.

– Ordet får inte vara för lokalt, och bara finnas i en liten socken. Kriteriet är att det ska förekomma i ett större område men ändå inte vara standardsvenska.

Dialekter slätas ut

Sammanlagt har hundra provinsiella ord gallrats bort från den uppdaterade ordlistan, bland annat ”fänta” för flicka. Vissa ord lever kvar i litteratur och kultur och ges därför dispens ett tag till. Men den övergripande trenden är att de svenska dialekterna har blivit mer lika under 1900-talet.

– De lokala dialekterna slätas ut och det blir i stället mer regionala dialekter. Men vi kommer aldrig att prata likadant allihop, säger Lena Wenner.

Det märker hon tydligt när hon spelar in folk runt om i landet – många är stolta över sitt sätt att prata. Då kan det låta som när en man på Rörö sade: ”När söra går på kulla blir de fin vunna.” Eller på standardsvenska: ”När fåren går upp på höjderna blir det fint väder.”

Nyanser i språket

Lena Wenner tycker att dialekterna bidrar med nyanser till svenskan. Hennes eget språk berikades av en flytt till Göteborg.

– Alla där sade abrovink, det förstod jag inte till en början. Vår hammock gick sönder och då lagade vi den med silvertejp – det är en abrovink, en tillfällig, provisorisk lösning. Det är ett användbart och bra ord.

Själv sade Lena Wenner både gräddbulle och pirra – utan att tänka på att de var typiska för Svealand. Men det är när vi reser i landet som dialekterna sprider sig.

– Tv och medier påverkar oss inte så mycket. Det behövs att man pratar med någon för att man ska förändra sitt språk.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.