Person i mörk jacka står mot en grå betongvägg med spricka.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Stina Oscarson blev 49 år gammal. Foto: Staffan Löwstedt/SvD/TT

Dramatikern och debattören Stina Oscarson är död

Uppdaterad
Publicerad

Teaterregissören och debattören Stina Oscarson är död. Hon blev 49 år gammal.

– Hon var en varm och engagerad medmänniska, säger SvD:s chefredaktör Lisa Irenius till SVT.

Stina Oscarson avled under fredagen på sjukhus, omgiven av sin familj.

– Hon var en fantastisk person och skribent. Hon hade en väldigt stor bredd vad gäller olika uttryckssätt och intresseområden, säger SvD:s chefredaktör Lisa Irenius.

– Men det som går som en röd tråd genom allting är hennes enorma intressen för människor. Hon var alltid nyfiken på människan bakom olika händelser i samhället.

Började tidigt med teater

Stina Oscarson växte upp i Skellefteå där hon gick på ett estetiskt program i skolan. Redan i tioårsåldern hade hon ett stort intresse för teater och började regissera och skriva pjäser.

Senare flyttade hon till Kalmar, där hon började arbeta som regiassistent och senare regissör.

Hon utsågs till konstnärlig ledare vid Orionteatern i Stockholm 2004 tillsammans med Lars Rudolfsson. Mellan 2011-2014 var hon chef för Radioteatern.

Några pjäser som hon satt upp är ”Hammarskjölds sista resa”, ”Partiledaren” och ”Ner med vapnen”.

”Ovanlig fritänkare”

Oscarson var även känd för sitt politiska engagemang, inte minst i kulturdebatten. Hon var krönikör på flera tidningar och skrev pjäser och böcker med samhällsengagemang som centralt tema.

Vänner och kolleger minns henne som en lojal vän och en stark röst.

– Hon var en väldigt ovanlig fritänkare i vår lilla ankdamm som heter Sverige, säger Vänsterdebattören Daniel Suhonen, chef för fackliga tankesmedjan Katalys, till nyhetsbyrån TT.

Linus Fellbom, nytillträdd konstnärlig chef för Folkoperan, säger att Oscarson lämnar ett stort tomrum efter sig.

– Speciellt i de förfärliga tider av polarisering som vi befinner oss i nu.

En av Stina Oscarsons mest uppmärksammade intervjuserier var ”Den polariserade debatten” i Svenska Dagbladet från 2019, där hon intervjuade kontroversiella profiler som Katerina Janouch och Chang Frick.

– Hon ville förstå mer, se nyanserna, se det komplexa och människan bakom debatterna, säger Lisa Irenius.

Sjuk i anorexi

Under stora delar av sitt liv tampades Stina Oscarson med anorexi, en sjukdom hon berättat öppet om.

– Hon levde med det i över 30 år. Det imponerande var hur hon kunde fortsätta verka, skriva och tänka med sådan skärpa och frihet. Hon var väldigt fysiskt påverkad av sjukdomen sista halvåret men otroligt kvick och engagerad i samtalet, säger Irenius.

Stina Oscarson har bland annat tilldelats Folkbildningspriset och Frihetspennan för sitt arbete med yttrandefrihet och mänskliga rättigheter.

Två personer samtalar vid ett kafébord med varsin kopp. Blommor i förgrunden.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Det var sedan länge väntat” – Hör Kajsa Oscarson om relationen till systern och sista tiden. Foto: Vlada Cakic/SVT

Här kan du få hjälp

Om du under 18 kan du kontakta en vårdcentral, ungdomsmottagning, elevhälsan eller barn- och ungdomspsykiatrin (bup) där du bor.

Om du är vuxen kan du boka en tid på en vårdcentral, psykiatrisk mottagning eller hos din företagshälsovård. Du som är upp till 20–25 kan också kontakta en ungdomsmottagning.

I allt fler regioner finns speciella ätstörningsmottagningar. På vissa av dem behöver du få en remiss från elevhälsa eller vårdcentral, på andra kan du själv ta kontakt.

Du kan få hjälp med var du kan söka vård genom att ringa 1177.

Det finns också olika föreningar som erbjuder stöd via telefon, chatt eller mejl. Till exempel Frisk och Fri (Riksföreningen mot ätstörningar) eller föreningen Shedo, som är specialiserad på både ätstörningar och självskadebeteende.

Källa: Vårdguiden, 1177.se, TT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.