Notre-Dame brann den 15 april 2019. Foto: Michel Euler/TT

Efter branden: Få donationer till Notre-Dame trots löften

Uppdaterad
Publicerad

Efter att katedralen Notre-Dame i Paris eldhärjades för två månader sedan gick flera franska miljardärer ut med löften om ansenliga donationer. Men än har ingen uppfyllt sina löften. I stället är det mindre donationer från vanliga människor som finansierar återuppbyggnaden.

I helgen hölls den första mässan i Notre-Dame efter den förödande branden den 15 april, i ett kapell i anslutning till katedralen.

Elden förstörde både katedralens tak och spira, och fick ett antal franska rika familjer och företag att utlova donationer för återuppbyggnaden. Men än så länge har ingen sett röken av pengarna – mindre än tio procent av de utlovade 850 miljoner euro har kommit in. Det skriver det franska tv-bolaget France 24.

”De vill inte betala arbetarnas löner”

Det mesta av dessa pengar kommer från privatpersoner som bidragit med småsummor. Enligt France 24 ska detta bero på att stordonatorerna vill veta i detalj vad deras pengar används till, för att kunna ge sitt samtycke innan pengarna doneras.

– De stora donatorerna har inte betalat någonting. De vill veta exakt vad pengarna går till och om de samtycker till det, säger Notre-Dames presstalesperson André Finot.

– De vill inte betala arbetarnas löner, säger han.

Inget behov av donationer förrän 2020

Flera företrädare för donatorsfamiljerna och företagen uppger för tv-bolaget att de vill veta att pengarna används på ett sätt som är förenligt med deras egna visioner.

Olivier de Challus, en av katedralens arkiketekturexperter, säger till France 24 att en av anledningarna till att pengarna uteblivit är att det fortfarande råder osäkerhet kring hur katedralen ska byggas upp igen.

– Det spelar ingen roll att stordonatorerna inte har betalat än, för de arkitektoniska besluten kommer nog inte fattas förrän 2020. Därefter kommer de större summorna behövas, säger Olivier de Challus.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.