Anna Troberg menar att biblioteken får ta ett allt för stort socialt ansvar i samhället idag. Foto: Stina Gullander/DIK/TT

Fackets krav: Politikerna måste agera i biblioteksfrågan

Uppdaterad
Publicerad

Social oro, våld, sexuella trakasserier och öppen droghandel. I en ny rapport bland 1 600 bibliotekarier tycks problemen på svenska bibliotek ha blivit värre. Nu kräver Anna Troberg, förbundsordförande på DIK, att regeringen agerar:

– Ett väldigt stort ansvar vilar på politiker, säger hon till Kulturnyheterna.

Våldsamma incidenter, aggressiva besökare och social oro ökar på de svenska biblioteken, enligt en ny enkätundersökning bland 1 618 svenska bibliotekarier. Fackförbundet DIK, som ligger bakom rapporten, menar att det är den tredje i rad som visar samma tendens: Utvecklingen går åt fel håll. Nu vill de se politisk handling:

– Ett väldigt stort ansvar vilar på politiker. Det behövs pengar både till biblioteken för att de ska kunna jobba med det här, men det behövs också pengar till samhällena runt om biblioteken – så att även de stärks upp, säger Anna Troberg, förbundsordförande i DIK.

Såväl Anna Troberg som många av de svarande bibliotekarierna i undersökningen menar att problemen på biblioteken kommer ur ökande problem i samhället runt omkring dem. Missbrukare, psykiskt sjuka och stökiga ungdomsgäng är några av grupperna som man menar hamnar hos biblioteken när de inte tas om hand på annat håll.

”I takt med att samhället drar sig tillbaka – till exempel psykiatri, missbruksvård, ungdomsverksamhet och myndigheter – tvingas biblioteken axla ett långt större ansvar än det som stipuleras av bibliotekslagen”, skriver Troberg i rapporten.

Vill inte vara socialarbetare

Ett perspektiv som får stöd av bibliotekarierna, där 66 procent av de svarande pekar mot ett förändrat samhälle som orsaken till de ökande problemen.

”Jag vill vara bibliotekarie. Istället är jag idag bankman, försäkringskassa, arbetsförmedling och migrationsverk”, skriver en av de svarande bibliotekarierna, och fortsätter:

”Som medmänniska kan jag inte neka dessa människor hjälp. Som bibliotekarie vill jag bara hänvisa dem vidare. Problemet är att de nämnda institutionerna inte hjälper dem. Biblioteket har blivit den sista anhalten.”

”Arbetsgivarna har också ett ansvar”

Samtidigt har biblioteken ett eget ansvar att agera i frågan, något som DIK menar görs. 70 procent av svenska bibliotek har idag trygghetslarm installerade, och hälften har anlitat väktare. Utbildning av personal, arbetsmiljöarbete och ökat samarbete med polis, socialtjänst och psykatri är alla bra vägar framåt och ett ansvar för arbetsgivarna, enligt Troberg.

Samtidigt är budskapet i rapporten att ökade satsningar behövs på utsatta områden, i synnerhet i förorter och mindre städer – där problemen är som värst.

– Biblioteken blir lite som ett lackmustest, det är den samhällsinstitution med lägst tröskel in. Fungerar det bra runtomkring så fungerar det bra på biblioteket, men är det ett socialt utsatt område så syns det också, säger Stina Hamberg, samhällspolitisk chef på DIK.

Fackförbundet DIK:s undersökning är gjord i enkätform. 1618 fackanslutna bibliotekarier svarade, och svarsfrekvensen låg på 34 procent.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.