Björn Runge om att skildra Nobelprisvärlden i nya filmen: Det är en jävla massa ritualer

Publicerad

Regissören Björn Runge har ett flertal svenska filmer och teateruppsättningar i bagaget. Nu lanseras hans första internationella storfilm, The wife, i Sverige. En film med Glen Close i huvudrollen och Oscars-ambitioner.
– Det är ett kammarspel, men satt på en stor scen: Nobelprisvärlden, säger han till Kulturnyheterna.

Knappt har Björn Runge satt sig ner för att göra intervjun, innan han börjar berätta om en återkommande mardröm.

– Jag vaknar upp mitt i natten hemma hos mig själv men jag är på inspelningsplats. Det är kameror bredvid sängen och lampor ute i vardagsrummet. Så går jag runt där i lägenheten och letar efter teamet som inte finns där, säger Björn Runge som i sin dröm misstänker att teamet åkt för att äta något utan honom.

Trots viss separationsångest är filmen klar sen en tid tillbaka och har redan haft premiär i USA. Men nu närmar sig Sverigelanseringen, det är också här, i ett vintergrått Stockholm som filmens handling utspelar sig.

Runge: ”Otroligt spännande”

Den uppburna författaren, Joe Castleman (Jonathan Pryce) får telefonsamtalet, som alla författare med grandiosa ambitioner hoppas på. Men resan till Stockholm, för att ta emot nobelpriset i litteratur blir inte precis den hyllningsturné han hoppats.

Hans fru Joan Castleman, spelad av Glenn Close, har ställt sina egna författarambitioner på hyllan för att vara en perfekt hustru åt sin notoriskt otrogna kulturman. Nu börjar hon ifrågasätta deras gemensamma livslögner.

– Jag tyckte det var intressant att det är ett kammarspel, men satt på en stor scen: Nobelprisvärlden. Jag tyckte det var otroligt spännande att gå upp i den här lite rituella akademiska världen, med anor från 1700-talet, säger Björn Runge.

Krisen i Svenska Akademien

Att filmens lansering, sammanfaller med krisen inom Svenska akademien och en tidsperiod färgad av Metoo-rörelsen känns nästan planerat. Men inte enligt Runge.

– Tillfälligheten är ingen slump brukar man säga. Vi spelade in filmen hösten 2016, då visste vi inte om Metoo, vi visste inte om krisen inom akademien. Saker och ting kan ibland sammanfalla på ett märkligt vis, berättar han och fortsätter:

– I princip handlar det om en människa som är osynliggjord även inför sig själv och som synliggör sig själv under filmens gång. Det tror jag är igenkänningsbart för människor i alla tider.

Stort utrymme för Glenn Close

Filmen ger gott om utrymme för huvudrollsinnehavaren Glenn Close att i långa scener och många närbilder visa upp sitt register av återhållsam skådespelarkonst.

Dess USA-premiär fick senareläggas för att produktionen skulle hinna förberedda kampanjen för Glenn Close som kandidat för en Oscar för sin insats. Men för att den insatsen överhuvudtaget skulle kunna bli av, var Björn Runge tvungen att övertala henne om att han var rätt man för jobbet över en brunch i New York.

– Vi hade ett väldigt bra samtal som pågick i över två timmar. Sen börjar hon plötsligt berätta sin personliga ingång i det här manuset. Då blev det väldigt privat, nästan hemligt. Då berättade jag min personliga ingång till manuset, som också är väldigt hemlig. Då tystnade hon och så satt vi där helt tysta. Sen tittade hon på mig och sa: ”I want you to direct this film.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer