Filmkritikern: Därför kommer så många urberättelser om filmskurkar

Uppdaterad
Publicerad

De senaste åren har flertalet kända filmskurkar fått en egen urberättelse som ska förklara varför de blev så onda, nu senast den pälsälskande Cruella de Vil från Pongo och de 101 dalmatinerna. Kulturnyheternas filmkritiker Fredrik Sahlin spekulerar i varför.

Jokern (Batman), Maleficent (Törnrosa), syster Ratched (Gökboet) och Cruella de Vil (Pongo och de 101 dalmatinerna) har fått egna filmer och tv-serier där deras bakgrundshistoria ska gås igenom – hur blev de egentligen såhär onda?

Kulturnyheternas filmkritiker Fredrik Sahlin tror att de senaste årens true crime-våg kan ha spillt över i fiktionen.

– Jag tror att det hänger ihop med vår tids fascination för brottslingarna. Det är spännande att försöka ta sig in i de här onda karaktärernas psyken, säger han och fortsätter:

– Det är en väldigt enkel förklaringsmodell: beter man sig såhär mot en människa, då blir han såhär. Det är en nästan matematiskt psykologisk utveckling som är väldigt enkel att skriva.

– Men i grunden handlar det om att film- och tv-bolagen vill dra in pengar på att skapa spinoffs på redan kända varumärken.

Se mer i klippet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.