230 filmer ska visas under elva dagar, vilket ju är en oöverblickbar massa, men här får ni tips som kanske kan höja pulsen:
”Sharp stick”, av Lena Dunham, skaparen av den förut så populära hipster-serien ”Girls” är tillbaka med en vågad skildring av en kvinnas sexuella uppvaknande.
Mer frejdig sex i ”Four little adults”, en finsk relationskomedi om polyamori i medelåldern, som utlovar kaos och poesi i samma mjuka paket.
”Korsett”, ett egensinnigt Oscarsnominerat drama om den österrikiska drottningen Elisabeth. Sägs ha samma respektlösa hållning till kungligheter som Sofia Coppolas ”Marie Antoinette”.
Daliland, Minnenas Paris och Enys men
Om man som jag saknat filmmakaren Mary Harron, som bland annat gjort ”American psycho” kan man med fördel söka upp hennes ”Daliland”, en skruvad biopic om surrealisten Salvador Dali.
”No bears” av den hyllade dissidenten och filmmakaren Jafar Panahi. Han åker in och ut ur iranskt fängelse men lyckas ändå på något sätt alltid göra film. Nu senast med denna metafilm som vann juryns pris i Venedig i höstas.
”Minnenas Paris”, av franska filmskaparen Alice Winocour. Ett drama om en kvinna som bearbetar minnena efter att ha varit med vid terrorattackerna i Paris 2015.
Men mest av allt lockar dock ”Enys men”, ett bidrag till den numera stekheta folk-horror-genren, alltså folkloristisk skräck. Den här är signerad den egenartade engelska filmskaparen Mark Jenkin, som för några år sedan gav oss det djupt unika Cornwall-dramat ”Bait”.