Amerikanska näthandelssajten Amazon provar någonting nytt. Genom publiceringsverktyg som användare abonnerar på, får författare som ger ut e-böcker betalt per sida, inte titel. Sajten registrerar alltså hur bladvändarvänliga böckerna är.
Beslutet har fått kritiker att varna för överskott av deckarlitteratur, eller pornografi. Över huvud taget ”lättviktiga genrer” som konsumeras av många i stor utsträckning.
”Fick betalt per rad”
Men modellen är inte ny. Enligt översättaren och förläggaren John Henri Holmberg är det ett flera hundra år gammalt marknadsspöke.
– Författaren skriver för att bli läst. Om hen lyckas får hen alltså betalt för hela verket. Ett av världens mest sålda verk i modern tid är ändå ”50 shades of Grey”, vilket innebär att den författaren tjänar mest pengar, säger han.
– Att betala författare efter längd dök upp när man började publicera skönlitteratur i tidningar i Frankrike under mycket tidigt 1800-tal. Dumas ”De tre musketörerna” gick som följetong. Han fick betalt per rad. Läser man de här böckerna i oavkortad version rör det sig om tusen sidor. Han har dialogpartier som går ungefär: ”det menar ni inte”, ”jo”, ”nej?”, ”är det sant?”. Det beror på att han fick lite betalt. Ju fler rader desto bättre.
Playboy betalade bäst
Den franska modellen med skönlitteratur i tidningsform plockades upp i England, där bland andra Charles Dickens till en början publicerade sig bitvis, berättar John Henri Holmberg.
– I Amerika uppstod i början av 1900-talet en enorm flora av mångfaldsmagasin med skönlitteratur, eftersom det fanns en jättelik läsande publik. Det blev starten på genrebegreppet. Tidigare hade man tryckt en mängd noveller i samma tidningar. När tidningarna blev fler inriktade de sig på olika grupper. Det bildades till exempel detektivmagasin.
Så kunde författarna börja livnära sig på att skriva. På diverse mer eller mindre förutsägbara plattformer.
– Under en lång period var den tidskrift som betalade mest Playboy. I början av 60-talet gav den en dollar och uppåt per skönlitterärt ord. De publicerade Nobelpristippade författare.
Elitistiska författare
På det sättet är det som händer på bokmarknaden inte nytt, säger John Henri Holmberg.
– Vad är det som skulle kunna hända? Så länge man tycker att det är rimligt att folk får betalt i proportion till efterfrågan är det så. Alternativet är att folk ska få betalt för att existera och sedan ska det de producerar tillhandahållas andra. Många författare har en elitistisk inställning. Att det de gör är så viktigt att de ska ha en garanterad lön.
Är det inte viktigt med kvalitet?
– Det är det väl, men det beror på hur du definierar kvalitet. Olika grupper med specialintressen som premierar det de själva gillar. Svenska akademien ger väldigt mycket pengar till det som de gillar.