Hugo Claus, som skrev på nederländska, debuterade 1947 med Kleine Reeks. Flandern och nazismen skildras i flera av Claus böcker. Bland annat De verwondering (från 1962, i svensk översättning: Förundran) samt Het verdriet van België (från 1983, i svensk översättning: Belgiens sorg). För närvarande pågår 25-årsfirandet av den sistnämnda romanen i Belgien.
Claus romaner ifrågasatte ofta den rådande samhällsordningen genom att visa på sociala orättvisor, problematiska familjerelationer och den katolska kyrkans makt i belgiska Flandern.
– Jag är en person som är olycklig över sakernas tillstånd. Vi kan inte acceptera världen som den är. Varje dag borde vi vakna upp med stor ilska över världens orättvisor, sade Claus i en intervju för drygt tio år sedan.
Dog i hemlandet
På grund av sin ambivalenta inställning till hemlandet bodde Claus periodvis utomlands. Men han dog i närheten av sitt hem på ett sjukhus i belgiska Antwerpen.
Claus skrev förutom romaner också lyrik och var dessutom verksam som regissör och konstnär. Han har de senaste åren flitigt nämnts i spekulationerna inför Nobelpriset i litteratur.
Hugo Claus valde, enligt nyhetsbyrån AP att få dödshjälp. Hans hustru, Veerle Claus, uppger i ett uttalande att hennes make föredrog att själv välja när han skulle dö istället för att fortsätta plågas av Alzheimers sjukdom.
Kulturnyheterna