Foto: SVT

Riksarkivet befinner sig i kritiskt läge: ”Påverkar forskningen negativt”

Uppdaterad
Publicerad

Riksarkivet har ett särskilt ansvar för att trygga varje svensk medborgares rätt att ta del av allmänna handlingar. Men myndigheten, som bevarar 75 mil handlingar och 130 miljoner bilder digitalt, befinner sig i ett kritiskt läge. På grund av ett ekonomiskt underskott, har man dragit ner på både personal och öppettider.

Nu varnar forskare för att både forskarvärldens och allmänhetens möjligheter att ta del av ett unikt historiskt material kommer att påverkas drastiskt.

– Det här påverkar Riksarkivets förmåga att genomföra sina uppdrag genomgående. Det påverkar forskningen negativt på många olika sätt. Kompetent personal kommer att försvinna, säger Martin Almbjär postdoktor vid historiska institutionen, Uppsala universitet.

– För oss är det samma sak som om fysiker och kemister plötsligt skulle få radikalt minskad tillgång till sina laboratorier, säger hans kollega Dag Lindström professor i historia vid Uppsala universitet.

De båda historikerna har ett stort behov av tillgång till Riksarkivet för att överhuvudtaget kunna bedriva sin forskning, nu kommer deras arbete bli både mer tidskrävande och kostsamt.  

– Det är allvarliga konsekvenser. Det är jag fullständigt medveten om. Jag hade ett jättebra samtal med de här forskarna, det handlar ju om synen på Riksarkivet och jag tycker att det är viktigt att vi är en nod när det gäller forskningen, menar riksarkivarien Karin Åström Iko.

Ett femtiotal lämnar myndigheten

Anledningen till det ekonomiska underskottet är dels ökade lokalhyror, dels en kostsam flytt av det så kallade ”krigsarkivet” samtidigt som man behöver satsa på digitalisering. För att klara situationen har Riksarkivet under 2019 kortat ner sina öppettider och dragit ner på personalkostnaderna.

Dels genom att inte förlänga tidsbegränsade anställningar och genom att inte tillsätta vakanser. Fyra anställda kommer att behöva sägas upp under året men ett femtiotal medarbetare har lämnat myndigheten sammantaget.

Fack och medarbetare larmar i internrapport: ”Ledningen saknar empati”

I en internrapport Kulturnyheterna tagit del av, beskriver facket och medarbetare nedskärningarna som en kalldusch och ledningen kritiseras för att sakna empati och förståelse för situationen ute i verksamheten. Man tycker att ledningen borde ha styrt upp den ekonomiska situationen tidigare och att de pågående satsningarna på digital infrastruktur borde påbörjats tidigare.

– Det har varit och är fortfarande ett ekonomiskt svårt läge där vi har varit tvungna att ta till ganska radikala åtgärder i vissa fall som medarbetarna naturligtvis inte tycker är bra eller roliga eller positiva säger riksarkivarien Karin Åström Iko.

En del av ert uppdrag är att vara tillgängliga för forskare och allmänhet, när ni nu minskar tillgängligheten, kan ni fullfölja ert uppdrag?

– Jag har varit väldigt tydlig med departementet att det i den situation vi befinner oss i kommer att vara svårt och det kommer att bli konsekvenser. Vi har begärt att få extra medel för den här flytten, men inte fått det, då är vi tvungna att genomföra det med de ekonomiska ramar vi har här och nu.

”Nyckeln till vår historia”

Historikern Martin Almbjär, ser arkivens roll och samhällsnytta som något som inte tagits på tillräckligt stort allvar av regeringen.

– Jag tror att arkiven idag betraktas som något fint att ha men inte så viktigt. Något som släktforskare och kanske några obskyra historiker eller samhällsvetare håller på med. Men det är oerhört viktigt, det är nyckeln till vår historia och utan arkiven har vi ingen koll på vilken information myndigheterna lagrar om oss. 

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer