Ljudfilm, krig, teknik och ideologi har påverkat hur man ser på manusförfattarens roll. Men en ganska genomgående trend har varit att när manusets status har varit låg har fler kvinnor sökt sig till jobbet.

Kjell Sundstedt och Johanna Forsman har skrivit boken Det svenska filmmanusets historia som täcker in svensk film från manusförfattarnas perspektiv. Under den svenska filmens storhetstid, innan ljudfilmen, var manusen knapphändiga, men med inflytande från Hollywood blev det dramaturgiska berättandet successivt viktigare.

Under 60-talet rådde en bild av att manusförfattande var lite mossigt och trist. Manusförfattaren var sekundär och med regissörer som Bo Widerberg var idealet att regissören var ensam kreatör av sin film. Samtidigt störtdök biografbesöken med ungefär hälften från mitten av 50-talet till mitten av 60-talet.

I dag har manusförfattandet högre status än på länge. Strömningstjänsternas sug efter originalinnehåll har gjort efterfrågan stor, men det finns orosmoln, enligt Kjell Sundstedt.

Se intervjun med Kjell Sundstedt i klippet.