Varje sommar får en svensk icke-kändis en timme att förfoga över i Sveriges Radio P1, precis som många kända ansikten. Mannen som har röstats fram till att få medverka i det enorm uppskattade radioprogrammet ”Sommar” är en 50-åring bosatt i Göteborg.

Blev buddistmunk

För tjugo år sedan valde Björn Lindeblad att byta namn till Natthiko och bli buddistmunk, men i dag har han lagt undan munkkåpan och lever som sambo med två bonusbarn. Lindeblad arbetar som föreläsare och meditationslärare, och hans sommarprogram i P1 rubriceras än så länge med ”vägen från finansvalp till thailändsk skogsmunk”.

Han har inte skrivit färdigt sitt manus, men är inte nervös. Än.

– Jag är omtumlad och känner mig hedrad, men är inte så nervös som jag trodde att jag skulle vara. Det finns en tacksamhet mot dem som har lyssnat på mitt bidrag och röstat. I've been waiting for this all my life! säger Björn Lindeblad när Kulturnyheterna ringer upp.

Varför vill du vara med i ”Sommar”?

– Dels för att jag är född 1961 och ”Sommar” har funnits med sedan jag satt på stranden och åt hårdkokt ägg med kaviar, sju år gammal. Det är ett odelat positivt rum i mitt inre.

När bestämde du dig för att skicka in bidraget?

– När jag 2010 kom hem till Sverige efter 16 år som munk var jag med i tv-programmet ”Sommarkväll” med Anne Lundberg. Efter mitt första medieframträdande nämnde jag för henne att jag har en dröm om att vara sommarpratare. Hon gav mig mailadressen. Men jag var rätt deppig de första två åren i Sverige. En dag i slutet av mars i år låg jag vid en sjö, och kom på att det var dags att skicka sitt bidrag. På några dagar skrev jag manus och spelade in. Nu vill jag dela mitt liv med lyssnarna.

Vad vill du berätta om i ditt sommarprat?

– Jag kommer att prata om intuition, generositet, etik och vår längtan efter att känna oss förbundna till något. Jag har mycket att dela efter min tid som munk. Bland annat fick jag en väldigt stark känsla för etik – en som inte är knuten till någon religion. Och tvärtemot vad vissa kan tro när de hör ord som ”skogsmunk”, har jag fått ordentlig träning i det sociala. Jag levde i ett kollektiv i 16 år.

Vad tror du att lyssnarna bär med sig efter ditt program?

– Jag får en del feedback när jag är ute och föreläser, och en sak jag får höra ofta är att det jag säger visserligen är värdefullt, men att hur jag säger det blir mest uppskattat. Jag vill hellre dela med mig av intressanta berättelser än att ge råd.

Vilken musik kan lyssnarna förvänta sig mellan dina berättelser?

– Jag låg i bastun på hotellet imorse och funderade på det. Om jag ska dissa mig själv lite så kan jag säga att det mesta kommer vara musikaliskt ganska osofistikerat, men textmässigt betydelsefullt.

– Jag kommer att spela Emil Jensen. Och Rammstein. Det blir mer anglomusik än etniskt ovanlig musik. Jag är inte så nostalgiskt lagd, men ny musik för mig är allt som har kommit ut sedan 1992, för den har jag upptäckt under de senaste tre åren.

Då har du mycket att ta igen!

– Ja, mina vänner blir lite trötta på mig när jag säger ”Wow, Snow Patrol! Vilket band!”. De har ju lyssnat på det bandet i flera år.

Vilka som kommer att göra Björn Lindeblad sällskap i etern i årets upplaga av ”Sommar” i P1 är ännu hemligt. Lyssnarnas sommarvärd har faktiskt fått se alla på en tavla – men det sade inte honom så mycket.

– Redaktionen häpnade över hur många jag inte känner till. Jag har en 17-årig lucka i svenskt kulturliv.

Den 18 juli sänds Björn Lindeblads sommarprogram.