Här är nyorden som aldrig fick fäste

Uppdaterad
Publicerad

Varje år publicerar Språktidningen och Språkrådet en nyordslista som ska spegla det gångna året. Men hur länge lever de nya orden egentligen?

För att ta fram nyorden tittar Språkrådet på vilka ord som antingen dykt upp för första gången, eller blivit mycket vanligare under året som gått.

De tittar främst på medietexter och ungefär en tredjedel av nyorden brukar leta sig in de svenska ordböckerna så småningom, medan andra försvinner ganska snabbt.

– Vissa ord är verkligen dagsländor. Vi hade med fidgetspinner på nyordslistan för några år sen. Det var nästan dött redan då, men eftersom det var en sådan trendgrej under halva året så valde vi ändå att ta med det, säger Anders Svensson, chefredaktör på Språktidningen.

– Medan om man sammanställer ordböcker eller Svenska akademiens ordlista, då har man ett mycket längre perspektiv.

Coronaorden är utrotningshotade

Coronahund, hybridmöte och vaccinnationalism är några av orden som var på nyordslistan 2021. Och i år finns begreppet ”spökflyg” med, alltså flygplan som flyger utan passagerare med syftet att behålla tidpunkter för avgångar och landningar på flygplatser.

– Det här ju nu definitivt ett övergående problem i och med att pandemin är borta och vi reser allt mer. Ganska många av de där coronarelaterade orden är redan, om inte döda, utrotningshotade, säger Anders Svensson.

Nyorden som inte fick fäste:

2021:

Jobbonär (person som fortsätter att arbeta efter att ha nått åldern för pension)

Maskne (finnar och andra hudbesvär som orsakas av att bära munskydd eller visir)

2020:

Novent (julförberedelser och adventsliknande firande i november)

Zoombombning (intrång av objuden deltagare i möte som hålls genom videomötestjänsten Zoom)

2019:

Syssna (lyssna med synen)

Popcornhjärna (tillstånd där hjärnan samtidigt ställs inför flera olika sinnesintryck, till exempel vid användning av mobiltelefon)

2018:

Digifysik (som kombinerar digital närvaro och fysisk närvaro)

Mandatpingis (rösträkning där små förändringar gör att mandat studsar mellan olika partier)

2017:

Blorange (hårfärg som är blandning av blont och orange)

Dabba (göra en dansrörelse där man sänker huvudet mot ena armvecket och samtidigt höjer andra armen)

2016:

Pokenad (promenad där man spelar Pokémon Go)

Korsspråkande (samtidig användning av en persons samtliga språk, till exempel i samband med inlärning)

2015:

Klittra (onanera, som kvinna)

Plattfilm (traditionell film utan tredimensionella effekter)

2014:

Ryggprotest (manifestation där deltagarna visar sitt missnöje genom att vända ryggen mot till exempel en talande politiker)

Kärrtorpa (göra motstånd mot spridning av nazistisk propaganda och mot nazistiskt våld)

2013:

5:2-diet (diet med kraftigt begränsat kaloriintag under två dagar per vecka och normalt ätande under veckans fem resterande dagar)

Hästlasagne (lasagne innehållande odeklarerat hästkött. Ordet används också i överförd betydelse för något som är av låg kvalitet och av oklart ursprung)

2012:

Conversesjukan (nytt namn på en uppsättning hälsoproblem som kan orsakas av tygskor med platta sulor)

Ståhjuling (samlingsnamn för tvåhjuliga, självbalanserande fordon)

2011:

Appa (att fixa med och använda sina appar i mobilen)

Tjejsamla (ägna sig åt samlande, men inte så intensivt utan bara så att man nöjer sig med några stycken av det man samlar på)

2010:

Asktåg (extratåg som sattes in för att kompensera flygstoppet efter vulkanutbrottet på Island)

Köttklister (ämne tillverkat av djurblod som kan användas för att klistra ihop mindre köttdelar till något som ser ut som hela köttstycken)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.