I veckan meddelade Högsta domstolen att en kvinna som stämt databasen Mrkoll ska få sitt fall prövat igen. HD vill att hovrätten prövar om det kan strida mot GDPR att föra databas över domar på nätet.

Mrkoll är en av flera rättsdatabaser där man, mot en avgift, kan få ut domar och adresser genom att skriva in namn eller födelsedatum. Den som sökte på kvinnan fick reda på att hon åtalats. Kvinnan menade att Mrkolls ansvarige utgivare gjort sig skyldig till förolämpning och förtal.

I tingsrättens dom står att Mrkoll har utgivningsbevis, på samma sätt som traditionella medier har, och därmed är skyddad av yttrandefrihetsgrundlagen. Då görs undantag från GDPR.

Föreslog begränsning

Nu vill HD att ärendet ska prövas igen eftersom att ”det saknas vägledande avgöranden”.

– Det är känt att det finns en spänning mellan den svenska yttrandefrihetsregleringen och skyddet för personuppgifter. Principiellt ska EU-rätten ha företräde framför nationell rätt, så jag antar att HD känner att det finns brister i det svenska systemet som måste utredas, säger Daniel Westman, jurist specialiserad på medierätt.

Den förra regeringen föreslog att rättsdatabaserna skulle begränsas, men röstades ner av riksdagen, trots flera parlamentariska utredningar.

– Den ena invändningen är att inskränkningar kan få negativa följdverkningar för traditionella medier. Den andra är att vissa menat att när folk är dömda för brott är detta något som man har rätt att få tillgång till, säger Daniel Westman.

Hundratusentals domar gavs ut i veckan

Samtidigt som domstolen vill utreda blir antalet databaser fler.

De senaste fem åren har åtminstone nio databaser som ägnar sig åt bakgrundskontroll fått utgivningsbevis, flera av dem låter betalande användare söka rätt på domar via namn.

De senaste tre veckorna har 36 svenska tingsrätter lämnat ut sammanlagt 223 250 brottmålsdomar meddelade mellan 2017 och 2022 till företaget Bakgrundskollen.se.

Hör Daniel Westman förklara mer i klippet.