Joel Halldorf är professor i kyrkohistoria och menar att staten behöver göra en gränsdragning, för att inte politiska partier och filosofiska samfund ska kunna utnyttja lagen om religionsfrihet. 

– Om man släpper på den här gränsen kan politiska partier och filosofiska föreningar börja söka och då riskerar hela lagen att urvattnas. Det är det jag tror att man försöker åstadkomma här. Men å andra sidan har man släppt in andra föreningar under den här definitionen, säger han.

Uppfyller inte kraven

Kammarkollegiets beslut, där myndigheten motiverar varför humanisterna inte registreras som trossamfund, är ganska tydligt. Kammarkollegiet tittar efter religiös verksamhet och Humanisterna säger att de är en sekulär verksamhet, menar Joel Halldorf. 

– Staten definierar religion inom lagen för trossamfund. Religion är gemenskaper för religiös verksamhet, som att anordna gudstjänster. Utifrån det prövar man alla ansökningar – det är de två kriterier man har. Uppfyller man kraven så kan man registreras som trossamfund och bli skyddad av religionsfrihetslagstiftningen och kanske få bidrag som tillfaller religiösa samfund.