Kultur

Ideellt arbete bakom film om John Hron

Uppdaterad
Publicerad

Med hjälp av egna sparpengar, crowdfundig och ideellt arbetande skådespelare, tog det regissören Jon Pettersson sju år att göra sin debutfilm, ”John Hron”. Om 14-åringen som mördades för att han vägrade säga ”jag älskar nazister”.

Filmen handlar om den 14-åriga John Hron som för 21 år sedan mördades av nynazister i Kode utanför Kungälv.

– Bilden av honom och händelsen har varit ganska mörk. Man har fokuserat mycket på mordet. Men det jag bär med mig är hans otroliga civilkurage. Det han också gjorde på något sätt var ju att förändra hela Sverige. Vid den här tiden såg man nynazister överallt på gatorna. Det var rakade huvuden, bomberjackor och stålhättekängor, men efter John Hron så var det inte längre okej att gå klädd på det sättet. Man kunde inte lägre vara öppen nynazist, säger Jon Pettersson.

Kultur baserad på mordet

John Hron misshandlades till döds av nynazister i augusti 1995. Mordet fick stor uppmärksamhet i media och händelsen har tidigare dramatiserats av författaren Bengt Ohlsson och satts upp som teaterpjäs. Även författaren Jessica Schiefauers Augustnominerade bok, ”När hundarna kommer”, är löst baserad på tragedin.

Använder Johns saker

Filmen är Jon Pettersson långfilmsdebut och manuset är både läst och godkänt av John Hrons föräldrar.

– Jag vet inte om jag hade kunnat göra en film om deras son om de inte ville det. Johns föräldrar var de första som fick läsa manuset. Det kändes bra. Efter det fick vi låna alla Johns saker. Så i filmen använder vi Johns riktiga elgitarr, vissa av hans kläder och på väggen ser man alla Johns kanotmedaljer som han hade vunnit, säger Jon Pettersson.

– Det är en helt annan grej att kunna använda hans riktiga saker. Det blev en annan koncentration på inspelningsplatsen, man kände att det man gjorde var på riktigt.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.