Foto: Leif R Jansson/TT

Språkforskare: Ikeas produktnamngivning följer samhällsutvecklingen

Årets Nordiska språkpris tilldelas i år möbeljätten Ikea, då man, enligt juryn, hjälper till att göra de nordiska språken kända runt om i världen. Och enligt doktoranden Tzveta Dobreva, som forskar på Ikeas produktnamn, går det trender i företagets produktnamn.
– Namnutvecklingen går parallellt med själva samhällsutveckligen, säger hon till Kulturnyheterna.

Nordiska språkpriset, som delas ut av den ideella föreningen Norden, går i år till Ikea. Det då företaget genom sina produkter sprider nordiska ord, ortsnamn och uttryck, enligt juryns motivering.

För oavsett om besökarna befinner sig på ett varuhus i Delhi, Rio de Janeiro eller i Moskva köper de – och kanske även svär över monteringen av – produkter med nordiskklingande namn som Godmorgon, Årstid eller Trattviva.

Doktoranden Tzveta Dobreva, som skriver på en doktorsavhandling som handlar om Ikeas produktnamn ur ett onomastiskt perspektiv, berättar för Kulturnyheterna att man kan urskilja mönster i Ikeas produktnamn.

– Trenden är att namnutvecklingen går parallellt med själva samhällsutveckligen, som att vissa namn var moderna på 50-talet, medan andra var moderna på 70-talet. Man kan också se att det blivit vanligare under åren att använda sig av substantiv och adjektiv, och inte namn, på produkterna.

”Dansk ilska”

Det är dock inte bara samhällsutvecklingen som påverkar namngivningen av möbeljättens produkter. Enligt Tzveta Dobreva finns även tecken på trender vid namngivning av olika produktkategorier, vilket även gett upphov till ilska från danskt håll.

– I Danmark har man tidigare hävdat att Ikea använt danska toponymer för att ge namn åt dörrmattor, medan man använt svenska ortsnamn för att ge namn åt soffor, sängar och heminredning. Och det här är något som danskarna inte alls gillade och till och med protesterade emot.

Ibland har det också blivit rejält fel då möbeljättens insisterat på att ge sina produkter nordiska namn.

Köksserien Skänka har fått kritik, då namnet liknar det engelska ordet ”skank” – vilket är en nedsättande term för en kvinna – och mikrovågslocket Prickig framstår inte heller som en särskilt lyckad namngivning, då ”prick” betyder snopp på engelska.

”Svåra att fejka för andra företag”

Ingvar Kamprad har själv sagt att han genom företagets produktnamn velat bidra till att dela de nordiska språken med övriga världen, och att han som dyslektiker förstår betydelsen av språk mer än de flesta.

Men enligt Tzveta Dobreva är det mer pragmatiska skäl som ligger bakom Kamprads namngivning – och att produkterna ofta innehåller de exotiska bokstäverna å, ä, ö är knappast en slump.

– Istället för att ge produkter ett nummer var det enklare att ta ett namn då det är lättare att minnas. Policyn är dessutom att namnen ska vara nordiska, och man använder gärna grafemen å, ä och ö eftersom de är väldigt svåra att fejka för andra företag.

Nordens språkpris

Visa

Priset delas ut av den ideella föreningen Norden som har som mål att utveckla och stärka det folkliga samarbetet i Norden.

Priset delas ut en gång om året till en person eller organisation som bidragit till att stärka den nordiska språkförståelsen.

Bland tidigare pristagare finns den norska ungdomsserien SKAM, Fredrik Skavlan, Timbuktu och Ghita Nørby.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer