Foto: SVT

Konstnärer i Iran når världen med sina protester: ”Tidigare omöjligt att nå ut”

Uppdaterad
Publicerad

I takt med att det ökade statliga våldet trappas upp tar sig protesterna nya former, inte sällan med konstnärliga uttrycksmedel och förtecken, som sedan sprids över hela världen.

– Jag lider med människorna i Iran, alla de som dödats är som mina barn eller syskon, säger den svensk-iranska konstnären Mandana Moghaddam.

”Vi är inte rädda längre. Vi kommer att slåss”, står det på en stor banderoll placerad på en överfart av Modarres motorväg i Teheran. På en skylt över samma motorväg ändrar en man med en sprejburk ordalydelsen på en annan skylt, från ”Polisen är folkets tjänare” till ”Polisen är folkets mördare”. Klippet cirkulerar i sociala medier.

Det har också spridits bilder på en fontän som färgats blodröd i den iranska huvudstaden, även om myndigheterna hävdar att ”denna information är helt falsk”, enligt nyhetsbyrån AFP. På andra håll har någon sprejat ”Död åt Khamenei”.

– I 44 år har vi konstnärer försökt tänja gränserna, göra motstånd mot regimen men det har varit omöjligt tidigare att nå ut och många av oss har tvingats fly landet, säger Mandana Moghaddam till Kulturnyheterna.

Flydde till Sverige på 80-talet

Hon säger att förutsättningarna är bättre idag, med internet och en hel generation som vuxit upp med sociala medier och lätt kan nå hela världen med sitt budskap. 

– Alla är konstnärer idag, säger hon. 

Mandana Moghaddam kom till Sverige som kvotflykting i slutet på 80-talet. Här har hon kunnat förtsätta med sin konst, ocensurerat. Hon har bland annat gjort installationsserien “Chelgis” som fått sitt namn från en gammal persisk saga och kan översättas med ”fyrtio flätor”. Serien kretsar kring håret och kvinnokroppen.

Men nu är det svårt att fokusera på något annat än det som händer i Iran. Hon kollar flödet i sociala medier som fylls med bilder som trots att internet är blockerat fortsätter att sippra ut. Det är kampsång, filmsnuttar som hedrar offren för polisens dödliga våld.

Sorgligt men hoppfullt 

– Jag gråter varje dag, men jag är också hoppfull, och hoppet kommer från ungdomarna som kliver fram och leder oss, säger Moghaddam. 

Hon tror att protesterna den här gången kommer att leda till en verklig förändring. Skillnaden nu, menar hon jämfört med studentupproret 1999 är att “alla” står bakom upproret som främst leds av unga. 

– Förra gången var det studenter och några reformister som demonstrerade. Nu står alla enade bakom kravet att avsätta regimen, säger hon. 

– Det måste bli en förändring, säger Moghaddam som har svårt att hålla tillbaka tårarna.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.