Ebba Bosma är jurist på Advokatbyrån Gulliksson och är specialiserad inom entertainment law, särskilt inom musikjuridik och upphovsrätt. Hon säger att det, rent juridiskt, inte går att säga om något är ett plagiat eller inte utan att göra en utredning först.
Vad tittar man på? Takt? Toner? Ackordföljd?
– Det finns inga fasta värden. Ibland har man ju hört talas om fyrataktersregeln – att det är okej att låna fyra takter från en låt – men det gäller ju inte juridiskt. Om man tittar på lagens konstruktion så skyddas antingen en låt i sin helhet, eller delar av en låt och det uppfyller kraven för verk – en viss grad av originalitet. Då skyddas den av upphovsrätt.
Drängarna-fallet
Senast en låt ansågs vara ett plagiat baserat på melodi och inte text var 17 år sedan.
– Drängarna-fallet från 2002 är det som är det ledande rättsfallet när det gäller plagiat inom musikaliska verk inom den svenska rätten, säger Ebba Bosma.
2002 beslutade Högsta Domstolen att fiolslingan i gruppen Drängarnas låt Om du vill bli min fru var så pass lik 70-talsgruppen Landslagets fiolmelodislinga Tala om vart du ska resa att det utgjorde plagiat.
– Om man tittar på Drängarna-fallet rörde det två melodier, HD bedömde att melodierna skilde sig något i karaktär, men i helhetsbedömningen ansågs likheterna vara så pass påfallande att det ansågs vara samma verk och det rörde sig om åtta takter.
Melodifestivalen?
Och när det gäller Melodifestivalen, kan man säga något likheterna mellan till exempel Jon Henrik och Axwell & Ingrosso?
– När det kommer till intrång i musikaliska verk är det komplicerade juridiska bedömningar, det är något vi på Advokatbyrån Gulliksson gör och tittar närmare på om vi får det i uppdrag av någon av parterna. Det handlar om en helhetsbedömning, säger Ebba Bosma.
Drängarna-fallet
2002 fastslog Högsta domstolen hovrättens dom gällande plagiat. Såhär stod det i domen:
Melodi 1 och melodi 2 är närmast identiska. Melodierna har samma antal takter, strofer och toner. Tonföljden är också närmast identisk men avviker i melodi 2 i den andra och fjärde strofen. Avvikelsen berör bara fem toner och sista tonen i melodi 2 som där ligger en oktav högre än i melodi 1.
Båda melodierna går i jämn taktart; betoningen sker på samma sätt. Enda skillnaden är att melodi 2 går i ett något snabbare tempo. Den skillnad som öreligger mellan melodierna i fråga om harmonisering är av ringa betydelse vid en jämförande helhetsbedömning av dessa; de framstår som i det närmaste identiska.
Källa: Nytt juridiskt arkiv 2002