Vetenskapsmän, författare och konstnärer.

Svenska kommuner gillar att knyta framgångsrika yrkespersoner till hemorten.

Det lockar nämligen turister.

I Ystad är Henning Mankells fiktiva kommissarie Kurt Wallander ett dragplåster.

– Det finns stadsvandringar och turer med buss genom landskapet. Det finns en app med någon gps över platser som kopplas till Kurt Wallander och skyltar i staden om berättar om platser i Wallander, säger konstvetaren Johan Linder, som gjort en avhandling om hur kommuner använder kända personer för att styrka sin identitet.

Övervägande män

De fiktiva, döda eller levande kändisarnas koppling till kommunen utnyttjas på olika sätt, men enligt Johan Linder är det vanligt förekommande. Drygt hälften av alla kommuner använder på ett eller annat sätt kändisar i sin egen marknadsföring. Ofta är kändisarna män.

– Till ungefär 85 procent består det av män. Det är en otrolig övervikt på det, och det stämmer överens med hur det ser ut på personmuseer också, säger han.

”Rätt märkligt”

I Uppsala används ofta Carl von Linné i marknadsföringssyfta, och Sunne vill gärna att Selma Lagerlöf förknippas med kommunen. Men ibland riskerar det att bli fel.

– Det finns flera idéer som varit mindre framgångsrika, när man har försökt bredda bilden av personen till vår tid. Under Carl von Linnés 300-årsjubileum 2007 i Uppsala försökte man knyta honom till miljörörelsen. Om han hade levat i dag hade Linné jobbat aktivt mot global uppvärmning. Det är ett rätt märkligt antagande. Ingen kan veta det, säger Johan Linder.

– Det är ett sätt att aktualisera honom i en ny kontext. Man måste ta till en populär nutida beskrivning av någonting för att det ska bli bra. Men det blir ett rejält tankehopp när man till exempel försöker knyta Linné till läkemedelsindustrin.

”Spelar avgörande roll”

Även i fallet Selma Lagerlöf riskerar marknadsföringen att bidra till en något skev bild av författaren, tror Johan Linder. Han har studerat hur Sunne använder Lagerlöf med utgångspunkt i personmuseet i Mårbacka.

– Det finns en föreställning om regionen och Värmland som en sagolik del av Sverige. Sunne använder ofta ”sagolika Sunne” i sin slogan. Där spelar Selma Lagerlöf förstås en avgörande roll. Hon spelar en avgörande roll i deras marknadsföring och blir i första hand lokalt förankrad. Förknippad med lokala legender snarare än att vara en författare i sin egen rätt.

Oväntade turistmagneter

Kommunerna tvingar in de historiska personerna i den berättelse man vill ha, och understödjer det med den lokala miljön, säger Johan Linder.

– Den här typen av gestaltningar fokuserar på en isolerad del av det man skulle kunna berätta om. I Uppsala passar Carl von Linné fint in i föreställning av Uppsala som universitetsstad, för att han själv var knuten till universitetet, men det är svårt att få hans berättelse att passa in i Uppsalas historia som industristad, säger han.

När kommunerna gör marknadsföring av kändisar kan oväntade platser blir turistmagneter, enligt Johan Linder.

– Det finns jättemycket konstiga saker som ges värde, och inte annars skulle få ta plats i kulturarv. I Ystad berättas det om en container, en helt vanlig fraktcontainer, för att den används till att smuggla människor och narkotika i någon Wallander-film, säger han.