– Allting som handlar om framtiden är ju fiktion. Vi kan prata om trender och troliga framtider och så vidare men det är ju fortfarande så att framtiden är öppen. Alla verktyg vi har för att prata om framtiden tycker jag är intressanta, säger Alexandra Nikoleris, doktor i miljö- och energisystem och en av bokcirkelns initiativtagare.
Bokcirkeln samlar akademiker från så skilda discipliner som hållbarhet, statsvetenskap och kollektivtrafik och fokuserar alltså på böcker som kan sorteras in under begreppet klimatfiktion, eller cli-fi om man så vill. Det är berättelser om en nära framtid där klimatet förändrats radikalt, eller om en nutid där man oroar sig för klimatförändringarnas effekter i framtiden.
De har bland annat avhandlat Maja Lundes roman Blå, Floodland av Marcus Sedgwick och Green earth skriven av kungen av cli-fi enligt många, Kim Stanley Robinson.
– När man börjar se vad litteraturens värld kan göra med klimatfrågan och när vi börjar se hur människor identifierar sig i romanens form, vad det innebär att ställa om till ett annat samhälle, vad det innebär att leva i ett förändrat klimat så ger det otroligt mycket, säger Johannes Stripple, statsvetare, som leder ett tvärvetenskpligt forskningsarbete med titeln Narrating climate futures.
Utgår från vetenskapen
Den så kallade klimatfiktionen utgår ofta från vetenskaplig fakta och ger i sin tur något tillbaka: en berättelse om människor och en möjlighet till inlevelse.
– Många pratar om att de känner klimatångest och jag tror att en del av det är att det finns som en brant klippa som är framtiden där vi inte vet vad som kan hända. Då hamnar vi ofta i att det blir extrema dystopier där mänskligheten försvinner och liknande, säger Ludwig Bengtsson Sonesson, statsvetare vid Hållbarhetsforum och ungdomsrepresentant i Sveriges delegation under FN:s klimatförhandlingar i Chile i december.
– Att då läsa olika scenarior gör att vi fyller vår fantasi och kan då leka bättre med vad som kommer hända. Kanske kan vi då börja prata om vilken framtid som vi vill ha istället, fortsätter han.
”Hopp föds ur handling”
Det intressanta när bokcirkeln samlas är att många av forskarna som har koll på klimatets förändringar ger uttryck för hopp när det kommer till vad vi människor faktiskt kan göra för att hejda en till synes galopperande utveckling. Och det här hoppet är i skarp kontrast till prominenta författare som svenska Kerstin Ekman och amerikanske Jonathan Franzen som på senare tid menat att det redan är försent att göra något åt klimatförändringarna.
– Efter att ha studerat, forskat och skrivit om klimatet i 20 år är det tröttsamt att folk svepande deklarerar att de läst forskningen och den säger att det är slut. Det stämmer inte och jag delar inte den synen på människans natur, säger Kimberly Nichols, hållbarhetsforskare.
Så du är hoppfull?
– Hopp föds ur handling. Ju fler grupper med människor som funderar ingående över problemet och anpassar sitt beteende till den framtid man vill ha när det gäller privatlivet, samspelet med andra och påverkan av systemen för att få till de förändringar som krävs. Det ger mig hopp.