Uppdraget att ta fram ett nytt innehållsuppdrag “med fokus på folkbildning och journalistik för hela landet” kan gå i linje med den önskan om ett “smalare, vassare” public service som tre av de fyra partierna i regeringsunderlaget uttryckt.

Det går i varje fall i direkt konfrontation med idén om ett“brett uppdrag” för public service – alltså med underhållning och sport – som inte bara hela oppositionen utan även regeringspartiet liberalerna står bakom med kraft. (För att inte tala om med vilken kraft public service-bolagens ledningar står bakom det.) 

Uppdraget att utvärdera och vid behov omvärdera mångfalds- och jämställdhetsmålen i det nuvarande sändningstillståndet kommer direkt från Sverigedemokraternas långa kravlista med åtgärder för att tukta vad man ser som en ideologisk agenda hos public service-bolagen. Från den sverigedemokratiska debatten (dock inte någon partimotion) kommer även idén att fällningar i granskningsnämnden ska leda till ”sanktioner” mot bolagen och/eller enskilda journalister.

Detta lär bli omdebatterat. SD som lovat sina väljare en grundlig reformering av public service kan lyfta fram det som en seger att punkterna finns med i utredningsdirektiven. Oppositionen – och många kulturdebattörer – kommer troligen att anklaga regeringen för att släppa fram kontroversiella ståndpunkter som SD ensamt står för. 

Uppdraget att förtydliga public service-bolagens handlingsutrymme på nätet gick knappast att ducka längre. Den tekniska utvecklingen har gjort många traditionella gränsdragningar irrelevanta och svårbegripliga. Svåra avvägningar måste göras. Att värna medieföretagen mot “osund statlig konkurrens” är också en moderat hjärtefråga. 

Detta är bara utredningsdirektiv till en arbetsgrupp där samtliga riksdagspartier finns representerade. Så den politiska fajten kommer att fortsätta under utredningsarbetet – med särskild press på liberalerna som i public service-frågan har mer gemensamt med oppositionen än med den regering man sitter i.