Krig och motstånd ur drönarperspektiv utforskas i tre utställningar

Publicerad

Hur har krig, övervakning och motståndsrörelser förändrats av den nya drönartekniken? Det är frågan för ett stort konstnärligt forskningsprojekt som presenteras genom tre utställningar – som samtidigt pågår i tre länder. En vertikal blick på Sverige, Cypern och Pakistan.

På Hasselblad Center i Göteborg visas just nu en utställning som är resultatet av ett tvåårigt samarbete mellan Akademin Valand, Göteborgs universitet och Hasselbladstiftelsen. I utställningslokalen samsas tre konstnärers videor och fotografier, alla sammanbundna av temat ”Drone Vision”.

Mhairi Sutherland från Nordirland intresserar sig för människans sätt att förbereda sig för krig och fokuserar på hjärtat för svensk krigsindustri, SAAB i Linköping.

 – Jag ville visa hur tätt förknippat vardagslivet och vapenindustrin är. Hur samhällets identitet vuxit ihop med företaget, säger hon till Kulturnyheterna.

Utöver ett videoverk har Mhairi Sutherland arbetat fram bilder på Linköpings skyline. Inga höga byggnader förutom domkyrkan ska störa flygtrafiken och under många årtionden byggdes stridsplanen i underjorden.

Historia om krigets konsekvenser

Behjat Omer Abdulla, konstnär från Kurdistan/Irak, bygger en historia om krigets konsekvenser genom att följa ett människoöde från Syrien till Sveriges största asylboende, Restad Gård.

Drönare släpper bomber, men civila drönare används också för att hitta säkra vägar ut ur krigszoner. Någonstans under drönarblicken på den svenska asylanläggningen, bland femtonhundra boende, finns Mohammad Al Maani, som tillsammans med sin fru överlevde ett bombangrepp i Daara, Syrien.

– Jag fick möjlighet att prata med människor om deras erfarenheter från kriget och där mötte jag också Mohammad. Han blev huvudperson i mitt konstverk, berättar Behjat Omer Abdulla.

Av en slump finns ett youtube-klipp som visar när Mohammad bärs ut ur ruinerna av sitt bombade hem. Klippet har både transponerats till teckningar och tagit plats i Behjats videoverk.

Projekt om kontroversiellt gruvprojekt

Ignacio Acosta är född i gruvlandet Chile, baserad i London och utforskar den geopolitiska maktens dynamik. Han är utställningens tredje konstnär och hans tema är det omstridda gruvprojektet i Kallak i Norrbotten.

Det handlar om vatten, skog, järn och motstånd. Ignacio har i sin research intervjuat människorna i Kallak och skapat en filmisk berättelse där den Unesco-skyddade – men hotade – naturen känns evig och organisk.

Men så rör sig den flygande kameran över det som utgör den koloniala verkligheten. Något måste försvinna och förstöras när råvarurikedomarna ska omvandlas till kapital eller energi och transporteras härifrån.

Utställningen på Hasselblad Center i Göteborg pågår till och med 16 september och har två systerutställningar i Nicosia, Cypern och Lahore, Pakistan.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer