Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Kyrkohistorikern Joel Halldorf ser ett uppsving för kristendomen. Foto: SVT

Kristen trend i kultursverige: ”Vi behöver religionen för att få svar”

Publicerad

Sverige kallas ofta världens mest sekulariserade land och Gud har inte alltid haft en självklar roll i kultursverige. Men något håller på att förändras. Det menar kyrkohistorikern och författaren Joel Halldorf.

– De senaste åren har kristen tro fått ett uppsving i kulturlivet. Det syns i musik, tv-serier, kulturjournalistik och litteratur, säger han.

Den kristna trenden syns inte minst på svenska tidningars kulturredaktioner med skribenter som Josefin de Gregorio och John Sjögren på SvD och Patrik Hagman på DN.

– I princip alla redaktioner har en eller flera skribenter knutna till sig som är tydliga med sina kristna övertygelser. Så det finns överallt i den svenska kulturdebatten, säger Joel Halldorf som också själv återkommande skriver för Expressen.

Kristendomen tar också plats i Expessens podd Månens sällskap. Där har bibeln en central roll när kulturjournalisten Eric Schüldt och Natalie Lantz, bibelvetare och skribent, diskuterar sina själsliv på ett teologiskt laddat vis. 

Hämtat titel från uppenbarelseboken

Den kristna trenden syns också i flera författarskap.

– Wera von Essen återknyter ofta till sin katolska hemhörighet och Johan Heltne talar mycket om sin uppväxt i Livets ord och senare om hur han identifierar sig med en mer ortodox kristendom, säger Joel Halldorf.

Kristendomen har också en viktig plats i Karl-Ove Knausgårds författarskap. Hans bok Morgonstjärnan har fått sin titel från Uppenbarelseboken.

– Han är inte bara en framstående författare utan också en mycket skicklig teolog som bearbetar och kommer med egna reflektioner kring Gud, frälsning och nåd, säger Joel Halldorf.

”Pinsamt att vara kristen”

Sedan andra världskrigets slut har det rått vad Joel Halldorf kallar för en sekulär norm i Sverige.

– Det har varit lite pinsamt att vara kristen, inte minst i den svenska offentligheten.

Detta håller på att förändras och Joel Halldorf tror att det beror på att en yngre generation inte har samma syn på kyrkan som en förtryckande institution som många i en äldre generation har.

– Jag tror inte att dagens unga känner igen sig i att kyrkorna skulle vara mäktiga. De identifierar sig inte med den kyrkokritiska trenden utan har ett mer öppet förhållningssätt.

Han tror också att de viktigaste frågorna för dagens unga är annorlunda nu än de var på 1900-talet.

– Frågor som ”vad är meningen med livet” och ”vad är ett värdigt liv” kan inte besvaras av politiken. Här behöver vi religionen för att få få svar.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer