Storfilmers och tv-seriers ljussättning och efterbearbetning ifrågasätts. När trailers till Disney-filmerna ”Peter Pan & Wendy” samt ”Den lilla sjöjungfrun” släpptes ansåg kritiska röster att den så kallade gradingen var på tok för mörk.

Det var helt enkelt svårt att se.

Till Kulturnyheterna förklarar koloristen Emmy Kindstrand att mörkare toner är en trend som pågått i flera år.

– För 20 år sedan var det mer grått och dassigt, lite mer realism. Nu vågar folk ta i mer, i och med teknikens utveckling kan man pusha det. Men vi lever också i en rätt mörk tid vilket gör att det berättas mer mörka och dramatiska historier, som man vill framhäva och förstärka, säger hon.

Konstnärlig motreaktion

Trenden tros också vara en konstnärlig motreaktion på de ljusa filmer som länge dominerat bland storfilmerna. Klara ljusa toner går som en röd tråd i allt från nittiotalets ”Titanic” till 10-talets superhjältefilmer.

– Jag kan förstå kritiken. Men behöver man se allt? Ibland kan jag själv tycka att det är lite väl mörkt. Men det är väl helt enkelt tycke och smak, säger Emmy Kindstrand.

Även reklamfilmerna har blivit mörkare i sin grading berättar hon.

– Man filmar det digitalt men vill att det ska se analogt ut. Tänk engångskameror, mycket filmkorn och Spice Girls.

Skärmar påverkar

Inte bara omvärldsläget påverkar filmbranschen. Likaså gör trender i andra konstformer och sociala medier. Just skärmen är en knepig komponent för kolorister, då den kan påverka ljuset väldigt olika.

– Det är alltid svårt att förhålla sig till vilken nivå man ska lägga sig på, många brukar utgå från en laptop, säger Emmy Kindstrand.

Att vara kolorist är att vara sista pusselbiten i en lång produktion förklarar Emmy Kindstrand som jobbar med allt från dramaserier och reklam till musikvideor:

– Grading är väldigt viktigt för berättande, det sätter liksom hela tonen för det du ser på skärmen, utan grading skulle det se ganska tråkigt ut.