Staty föreställande Heliga Birgitta i sitt vita hustrudok, finns i Skellefteå kyrka. T.h.Sybil Thorndyke som Jeanne D'Arc i George Bernard Shaws pjäs från 1924 Foto: TTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Kvinnan – alltid den goda i historien

Publicerad

Heliga Birgitta, Jeanne D’Arc och Florence Nightingale.
De är alla omnämnda i skolans historieböcker och de framstår som godhjärtade och förebildliga. Historieskrivningens kvinnoporträtt är få. Frågan är om porträtten också är ensidiga.

15 procent av de personer som omnämns i skolböckerna i historia är kvinnor, trots att kvinnor enligt historiker inte saknas i källorna. De har alltså osynliggjorts av läroboksförlagen. Klippts bort, helt enkelt. Bland de som kvalar in återkommer Heliga Birgitta och Jeanne d’Arc, men även drottning Kristina och sjuksköterskepionjären Florence Nightingale – kvinnor som är exemplariska i sin strävan efter att tjäna Gud, goda ideal eller sina medmänniskor.

– Mitt intryck är att det i hög utsträckning är drottningar eller kvinnor med stort ekonomiskt kapital som på ett eller annat sätt påverkat storpolitiken som finns med i den traditionella historieskrivningen. Kvinnor som förebilder eller hjältinnor, säger Eva Bonde, chefredaktör för tidskriften Historiskan.

Kvinnan som fixare

Tidskriften Historiskan försöker medvetet berätta om kvinnor som är illasinnade, omoraliska eller bakåtsträvande, i syfte att vidga bilden av vad en kvinna är och bör vara.

– Ska man lyfta fram kvinnor ska man lyfta fram alla sorters kvinnor. Inte enbart de som passar in i en idealbild av hur en kvinna ska vara – då stärks bilden av kvinnan som en god entitet som är omhändertagande, stöttande och fixar saker, säger Eva Bonde.

Hjältar har företräde

Män med tvivelaktiga eller rent ondsinta avsikter fattas inte i läroböckerna. Eva Bonde menar emellertid att viljan att skildra föredömen, genom exempelvis vetenskapsmän och makthavare som bidragit till en progressiv samhällsutveckling, är dominerande i hela historieskrivningen. Hjältar har företräde och det hänger ihop med det syfte historieskrivningen har.

– Det som anses vara viktigt är storpolitiska händelser, vem som vann land och erövringar. Då hamnar fokus på de som visat framfötterna.

Vad tycker du om att storpolitiken dominerar den traditionella historieskrivningen?

– Det är beklagligt. Det ger en väldigt begränsad bild av vad historia är men jag förstår varför det blivit så – det finns extremt mycket akademiskt material och begränsat med utrymme så det gäller att göra ett urval. Det finns många människor, både män och kvinnor, som sållas bort i läroböckerna. Urvalet beror bland annat av person, och det är främst män som har skrivit historieböckerna, säger Eva Bonde.

”Rutifieringen”

Kvinnor, barn, jämställdhetsfrågor och minoritetsgrupper behandlas inte sällan som kuriosa, placerade i bruntonade faktarutor, i historieböckerna. I läroboken ”Perspektiv på historien” som ges ut av Gleerups förlag, är informationen om drottning Kristina respektive Mary Wollstonecraft placerade i rutor. Ämnet reproduktion och preventionsmedel är ”rutifierat”, dessutom finns det en faktaruta med citatrubriken ”Lapp ska va lapp” som behandlar förtrycket av samer.

Man skulle kunna argumentera för att rutorna framhäver ämnet eller personen men genom att separeras från huvudtexten, separeras saken också från en kontext. En ruta är en markör för att det som finns i rutan är något annat än det som står i brödtexten, ett slags överkursinformation. Man bör också betänka hur ofta frågan ”Ingår faktarutorna också?” ställs inför historieprov i högstadiet.

Detta har feministgruppen på Katedralskolan i Lund uppmärksammat i sitt historieprojekt ”Sluta ruta våra brudar”.

– Vi vill att rutorna ska bort och att kvinnoperspektivet kommer med i all annan historia, säger Naima Fridén till SVT Skåne.

Påminna om förtrycket

Det finns många historiker och litteraturvetare som ägnat lejonparten av sin forskargärning åt att försöka skriva in kvinnor i den traditionella historieskrivningen.

Finns det några risker med att skriva in kvinnor i historien? Att man på så sätt framställer historien som mer jämställd än den var och att det blir kontraproduktivt ur en feministisk synkvinkel?

– Nej, det måste gå att göra två saker samtidigt. Att skriva in kvinnor i historien och samtidigt behålla den delen av historieskrivningen som förklarar förtrycket som funnits och finns mot kvinnor, säger Eva Bonde.

Vilka historiska kvinnor skulle du vilja se mer av i historieskrivningen?

– Jag brukar inte svara på den frågan. Det känns så orättvist att sammanfatta bristen på kvinnor i historien med ett eller ett par namn, det är ingen som skulle fråga om samma sak när det gäller män. Men jag måste säga att jag blir chockad över att en person som exempelvis Margaret Thatcher i somliga historieböcker inte ens nämns, säger Eva Bonde.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Kulturnyheterna granskar

Mer i ämnet