Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Ingrid Elam om valet av Abdulrazak Gurnah som årets Nobelpristagare i litteratur. Foto: Jonathan Nackstrand / AFP

”Läsare av PO Enquist och Kerstin Ekman kommer att känna igen sig”

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Nobelpriset i litteratur till Abdulrazak Gurnah! Det var länge sedan en pristagare var så oväntad och överraskande, och ändå är valet på ett sätt självklart: I många år har Nobelpriset kritiserats för att vara inriktad på litteratur från Europa och Amerika och försumma litteraturen i tre av fem världsdelar. 

Ingrid Elam

Litteraturkritiker

Gurnah är född 1948 på Zanzibar utanför Tanzania i Östafrika. Han bor sedan 1968 i England, skriver på engelska och är verksam som litteraturprofessor på universitetet i Kent, med postkolonial litteratur som sitt specialområde. Han har förutom romaner skrivit essäer om några av de författare som finns med bland årets tips på nobelpristagare: Salman Rushdie och Jamaica Kincaid. Själv har han aldrig stått högt på vadslagningslistorna.  

Två av hans romaner finns översatta till svenska, Paradiset och Den sista gåvan, båda på det lilla förlaget Celander och i översättning av Helena Hansson. Paradiset blev hans genombrott i den engelskspråkiga världen, en uppväxtskildring som utspelar sig från början av 1900-talet på Zanzibar. Ön hade en central roll för den sjöburna handeln med kryddor och slavar ända fram till slutet av 1800-talet, och blev därigenom också en kulturell smältdegel med invånare från många olika länder mellan Afrika och Kina, en fantastisk spelplan för en roman. 

I Gurnahs romaner filtreras historien genom individuella öden, läsare av svenska romaner från 30-talets autodidakter till P O Enquist och Kerstin Ekman kommer att känna igen mönstret: samhällets omvandling återspeglas i individens traumatiska erfarenheter. Hos Gurnah är den engelska och tyska kolonialismen och dess konsekvenser den bakgrund mot vilken romangestalternas möten äger rum, ofta över gränser som är svåra att överskrida.  

Gurnahs senaste roman, Afterlife från 2020, fortsätter där Paradiset slutade, strax före första världskrigets utbrott, och sträcker sig fram till 1960-talet. Det är en våldsam period då britterna erövrade det som tidigare var tyska Östafrika innan Tanganyika och Zanzibar – nuvarande Tanzania - gjorde sig fria från kolonialmakten 1961. Gurnah skildrar människor som måste anpassa sig till våldsamma förändringar, de måste gå vidare, välja nya vägar och hitta ett efteråt. 

Med Gurnah är det åter en engelskspråkig afrikansk författare som belönas med Nobelpriset, men den afrikanska engelskan är inte brittisk, den är just afrikansk, och i Gurnahs fall full av uttryck på swahili. Åtta av hans romaner är hittills oöversatta till svenska, de två som redan finns kommer säkert snart i nya utgåvor, här finns med andra ord en värld att upptäcka, som det ska vara med Nobelpristagare. 

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.