Foto: Tor Johnsson/TT & Jessica Segerberg

Magnus Linton: Jag vill få forskare att våga förenkla

Uppdaterad
Publicerad

Institutionen för idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet har rekryterat författaren och kulturjournalisten Magnus Linton – i rollen som just: författare. Ett experiment från institutionens sida med syfte att utveckla akademikernas egna skrivande och språk.

– Jag vill få forskare att våga förenkla och kommunicera kanske halsbrytande slutsatser utan för mycket ängsliga garderingar, säger Magnus Linton till Kulturnyheterna.

Konceptet artist-in-residence är en inte helt ovanlig förekomst. En person inom ofta en konstnärlig eller akademisk profession som ges möjlighet att inom en begränsad tidsperiod verka på en specifik arbetsplats, institution, stad eller liknande.

Trots detta kom en del ögonbryn att höjas när Uppsala universitet i våras publicerade en platsannons där de sökte en författare. En slags husförfattare, eller ”writer-in-residence” som de själva beskrev det. Eftersökta kvalifikationer var väletablerad, prisbelönt och med särskild förmåga att leda och delta i samtal och diskussion. En tjänst som gick till författaren och kulturjournalisten Magnus Linton.

– Vi har inte gjort något sådant här tidigare. Men det vi vill se är om det kan leda till att vi börjar prioritera och tänka kring skrivande på nya sätt när vi får fler tillfällen att reflektera kring och praktisera skrivande, säger Frans Lindgren, prefekt vid institutionen för idé- och lärdomshistoria till Kulturnyheterna.

– För att utveckla humanioraämnen i framtiden behöver vi slå vakt om vissa färdigheter som har med språk att göra, så som förmågan att precisera vad det är man vill säga något om eller att uttrycka sig klart och tillgängligt även för de som inte är specialister. Att gestalta och framställa det man forskar om är färdigheter som är viktiga att utveckla och odla, säger han.

Vill undvika ängsliga garderingar

Tilldelades tjänsten gjorde alltså Magnus Linton. En författare och kulturjournalist välbevandrad inom det idéhistoriska fältet. Inte minst med de två Augustnominerade böckerna i fackboks-kategorin ”Americanos” (2005) och ”Knark – en svensk historia” (2015).

Vad vill du bidra med i din roll som författare vid institutionen?

– Jag vill få forskare att våga förenkla och kommunicera kanske halsbrytande slutsatser utan för mycket ängsliga garderingar. Många texter, även akademiska, kan skalas och renodlas på ett poängförhöjande sätt utan att därmed bli ovetenskapliga eller förljugna, säger Magnus Linton.

”Onödig högtidlighet kring det skrivna ordet”

För det är just, föga förvånande kanske, skrivandet som står i fokus i den nya tjänsten. Att institutionens forskare, doktorander och masterstudenter ska få träning i skrivandet som vardagspraktik. Men även att framhäva dess hantverksmässighet. Detta genom bland annat seminarier, enskild handledning och workshops.

– Jag har själv en väldigt avslappnad relation till text och jag tror att akademiker ibland låser sig. Det finns en slags onödig högtidlighet kring det skrivna ordet som hämmar, inte bara en del forskare, utan många människor från skrivande, säger han.

– Det handlar om hur avancerade tankar och analyser ska kunna få en kostym som inte bara är snygg utan också kraftfull och därmed blir mer synlig. Väldigt mycket forskning förtjänar en stor publik, men det är ibland svårt att skapa en effektiv berättarstruktur som generar de avsedda intellektuella aha-upplevelserna. Och där hoppas jag att jag har något att bidra med.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.