Språkforskarna Sture Allén och Mats Malm möttes första gången i styrelsen för Svenska Vitterhetssamfundet, en förening som arbetar med att ge ut klassiska svenska författare i en vetenskaplig kontext.

– Han var väldigt effektiv, vänlig och konstruktiv, säger Mats Malm.

Sture Allén hade rollen som ständig sekreterare i Akademien 1986–1999 och när Mats Malm tog sig an samma uppdrag tjugo år senare hade de många och långa samtal om jobbet.

– Han var väldigt omtänksam. Vi talade ofta och följde upp våra samtal. Jag kunde höra av mig till honom och diskutera alla möjliga frågor. Inte minst finansieringen av ordböckerna, som vi haft problem med, men som nu är löst.

Som professor i nordiska språk var Sture Allén en pionjär, menar Mats Malm. Inte minst låg han bakom digitaliseringen av Svenska Akademiens ordböcker.

– Han förändrade hela sitt ämne med sin språkteknologiska inrikting. Han var långt före sin tid genom att modernisera ordboksverksamheten. Där kan man tala om en revolution.

”En skandal”

Kulturnyheternas litteraturkritiker Ulrika Milles säger att det är omöjligt att väja för Sture Alléns roll i den så kallade Rushdie-affären.

Akademien, med Allén som ständig sekreterare, valde att inte fördöma det dödshot som riktats från iranska religiösa ledare mot författaren Salman Rushdie efter hans roman Satansverserna.

Man ställde sig inte bakom uppmaningen till den svenska regeringen att ingripa i frågan, något som gjorde att ledamöterna Kerstin Ekman och Lars Gyllensten slutade i protest.

– Att man inte ville försvara en författare av rädsla för att ta politisk ställning, det är en skandal som blir större varje gång man tittar på den, säger Ulrika Milles.

Kritik mot hanteringen av larm om sexuella övergrepp

Det har också riktats kritik mot Sture Allén för att han inte tog larm om sexuella trakasserier och övergrepp på allvar. 1996 mottog Svenska Akademien och Sture Allén, som då var ständig sekreterare, ett brev som innehöll information om den så kallade Kulturprofilens beteende. Men brevet lämnades utan åtgärd och Sture Allén tonade ned uppgifterna i en intervju.

– Detta var ju något mycket vagt och mycket flyktigt som kom upp någon enstaka gång och som inte ledde vidare, sade han till Sveriges Radio 2018.

– Han sade saker som avslöjade hur tiden hade gått ifrån Svenska Akademiens hållning. I ett kollektiv skulle man beklagat det som hade hänt. Han betedde som att han var tjänsteman och inte en makthavare, säger Ulrika Milles.

”Obekant med konsten att göra en pudel”

Akademie-kollegan Horace Engdahl skriver att nyheten om Sture Alléns bortgång sänder en skakning genom Svenska Akademien och att han haft en djupgående inverkan på Akademien.

”Hans ordknappa, strama sätt att företräda Akademien utåt i krissituationer väckte inte alltid entusiasm hos mediernas företrädare, men det var kanske inte heller avsikten. Han tog aldrig i onödan ett steg bakåt och var obekant med konsten att göra en pudel. Han var en av huvudpersonerna i 1980-talets dramatiska konflikt i Akademien men också den som ledde församlingen genom år av återhämtning och förnyelse. Under hans sekreterartid skedde en remarkabel tillväxt både av Akademiens resurser och av dess åtaganden.

Stadgarnas ändamålsbeskrivning 'att arbeta uppå Svenska Språkets renhet, styrka och höghet' har sällan haft en mera hängiven utförare.”, skriver han i ett mejl till Kulturnyheterna.