Alliansen säger nej till mediegrundlagsändringar

Publicerad

Alliansen säger nej till regeringens förslag om mediegrundlagsändring som skulle sätta stopp för kritiserade söktjänster som Lexbase. Vi har tagit intryck av kritiken och ändrat uppfattning, säger Tobias Billström, gruppledare (M) i ett pressmeddelande.

Lagförslaget handlar om att förbjuda så kallade sökbara domssamlingar. Omröstning ska ske i riksdagen i maj.

Men nu säger alltså Allianspartierna nej, vilket även Sverigedemokraterna tidigare aviserat. SD har också krävt en folkomröstning i frågan.

– Lagförslaget innebär att databaser som vänder sig till professionella användare, till exempel jurister, ska vara fortsatt tillåtna. Att på detta sätt göra skillnad mellan människor har uppfattats som orättvist. Det är en berättigad invändning, säger Anders W Jonsson, gruppledare (C)

”Svagt av borgerliga partierna”

Justitieminister Morgan Johansson pekar på att alla partier stod bakom Lexbase-förslaget i kommittén som utredde frågan.

”Det är mycket svagt av de borgerliga partierna att inte orka stå upp för förslag som de själva varit med om att utarbeta”, säger han i ett skriftligt uttalande.

Vill tillsätta ny utredning

Allianspartierna anser dock fortfarande att de register lagförslaget avser att förbjuda utgör ett allvarligt ingrepp i enskilda människors integritet, men konstaterar att det uppkommit så många frågor om lagförslagets avgränsning och tillämpning att det inte är möjligt att reda ut dem under riksdagsbehandlingen.

Alliansen vill nu att en ny utredning tillsätts.

Fakta: Regeringens proposition

Visa
  • Mediegrundlagarna är tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
  • Internets utveckling anses kräva ändringar i grundlagarna.
  • Regeringen föreslår en begränsning av grundlagsskyddet för söktjänster som innehåller personuppgifter av integritetskänslig karaktär. Det gäller uppgifter om till exempel politiska åsikter, religion, hudfärg, uppgifter om hälsa och sexuell läggning, eller domar i brottmål.
  • Propositionen föreslår också att ansvariga utgivare inte ska vara ansvariga för uppgifter som är mer än ett år gamla på till exempel en tidnings webbsida.
  • En annan viktig förändring är att Sverige ska kunna ge rättsligt bistånd till länder när det gäller brottsutredningar mot personer som vistas i Sverige, även när det berör brott på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området.
  • Propositionen bygger på Mediegrundlagskommitténs betänkande 2016.
  • Tanken var att grundlagsändringarna skulle träda i kraft 1 januari 2019.
  • För att ändra grundlagen krävs ett riksdagsbeslut före valet och ett efter.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer