– Jag tror att jag började tycka om kriminologi när jag tittade på typ Criminal minds. Då kände jag åh vad spännande – det där skulle jag också vilja göra, säger Jacqueline Lindblom som läst kriminologiprogrammet på Drottning Blankas gymnasium.

– Johan Falk, Beck-filmerna och liknande. Det är sådant som väckt mitt intresse, säger klasskamraten Oliver Edstrand. 

Drottning Blankas gymnasieskola i Stockholm är en av ett tiotal i landet som erbjuder en särskild kriminologiprofil på det beteendevetenskapliga programmet. Hit har antalet sökande elever till de 60 platserna ökat med 40 procent sen 2014 – från 244 sökande år 2014 till 344 sökande år 2017.

Det ökade intresset för ämnet bekräftas också av sidan gymnasium.se, en söksida för elever som letar gymnasieutbildning. Där har antalet sökningar på ordet kriminologi ökat med 311 procent bara de senaste tre åren. Från 171 sökningar mellan 2015 och 2016, till 703 sökningar mellan 2017 och 2018.

Psykologi och analys

I programbeskrivningen till Drottning Blankas kriminologiprogram står bland annat att elever får lära sig om intervju- och förhörsmetodik, om ”lögnens psykologi” och att analysera DNA-prover och fingeravtryck. Som taget ur en kriminalserie. 

– Men det är inte riktigt så utbildningen har sett ut, såklart, säger Jacqueline Lindblom. 

– Vi har läst om väldigt många teorier som man kan applicera på samhället, säger klasskamraten Hampus Stiernborg. 

– Man lär sig verktyg för att förstå varför man tänker och agerar som man gör. Det är lätt när man läser artiklar om någon som begått brott att personen är dum i huvudet, men vi har fått lära oss teorier som kan förklara personens handlande på så många olika sätt. Så man blir en mer förstående medmänniska, utvecklar klasskamraten Olivia Lennman Ouma.

Samma trend på universitet

Även på högskolenivå märks trenden. På tio år har det totala antalet registrerade studenter på ämnet per läsår ökat med 220 procent, från 762 studenter läsåret 2007/08 till 2 443 studenter läsåret 2016/17.

Siffrorna kan delvis förklaras av att allt fler universitet börjat utbilda i ämnet de senaste tio åren.

Medialt och politiskt fokus på brott

Men varför detta ökade intresse på utbildningsinstitutionerna? En del av förklaringen finns i medier och populärkultur, menar Lars Skarke som är lärare i kriminologi på Drottning Blankas gymnasieskola.

– Dokumentärer om brott har blivit en del av populärkulturen vilket det kanske inte var förr, det produceras enormt mycket i den linjen, och även den massmediala uppmärksamheten är stor, säger han.

Kan man se en GW-effekt? 

– Han har definitivt ökat intresset för ämnet. Men sen tror jag också att den allmänna diskursen har ändrats ganska mycket just när det gäller kriminalitet och kriminalpolitik som har blivit väldigt stora frågor, säger han.

– Om vi tittar på största valfrågan nu i år, så är det just brott. Sen hur det kommer sig, det är en annan fråga, säger f.d. eleven Hampus Stiernborg.